Den lilla staden Poperinge firar sin humleskörd med en stor festival vart tredje år. Men årets fest blev historisk. För första gången pågick skörden fortfarande när den tusenhövdade paraden drog genom staden.
Det är lördag morgon och skördemaskinen mullrar på Belhops gård strax utanför Poperinge i belgiska Västflandern. Egentligen skulle paret Annebel Vandenbroucke och Bart Boeraeve ha varit färdiga med årets humleskörd vid det här laget. I stället går maskinen för fullt medan besökare strömmar in på gården för att se humleodlingen på nära håll.
– Det blir hårt arbete på dagen och hårt festande på kvällen. Som tur är är det bara festival vart tredje år, säger Annebel Vandenbroucke och skrattar.
Just den här helgen, den 18–20 september, firar Poperinge sin stora Beer & Hops Festival. Festen som alltså arrangeras vart tredje år kulminerar med söndagens stora humleparad genom staden. Över 1 300 deltagare gestaltar humlens väg genom historien, från odling och handplockning till ölbryggningen.
Men 2026 är inte som andra festivalår. Sommarens långvariga värme och torka har gjort att humlen utvecklats senare och tvingat odlarna att skjuta på delar av skörden. Dagarna innan festivalhelgen har Belhop gjort uppehåll för att låta humlen mogna ytterligare.
– Humlen var helt enkelt inte bra nog. Den behövde mer sol så att aromen och beskan kan fortsätta utvecklas. Jag brukar jämföra det med en tomat. Man vill inte plocka den grön, man vill ha den röd och saftig. Det är samma sak med humlen, säger Annebel Vandenbroucke.
För odlarna är tajmingen avgörande. Humlekottarna måste innehålla rätt mängd lupulin, det gula ämnet som bland annat ger ölet beska och arom. Att skörda några dagar för tidigt kan betyda sämre kvalitet.
– Vi vill ha bra humle med mycket arom, och det vill bryggarna också. Därför måste vi vänta.
Humleodlarna i Poperinge använder fortfarande äldre maskiner som skiljer humlekottarna från rankorna och rensar bort blad och stjälkar.
Poperinge är centrum för den belgiska humleodlingen. I regionen finns 17 odlare och merparten av landets humlefält. Men Belgien är en liten aktör internationellt. Både Tyskland och USA odlar humle på omkring hundra gånger större arealer. Humlen från Poperinge går därför främst till belgiska bryggerier som vill brygga öl med enbart belgiska råvaror.
Fernand Timperman, guide på Poperinges humlemuseum, minns en tid när det fanns humle på nästan alla mindre gårdar runt staden. Han uppskattar att det odlades humle på omkring 1 500 hektar i Poperinge när han var ung, ungefär tio gånger mer än i dag.
Skillnaden ligger också i vad som odlas. Förr planterade bönderna sin humle och väntade på köpare. Nu styr bryggeriernas efterfrågan i hög grad vilka sorter som hamnar i jorden. Odlare och bryggerier tecknar ofta fleråriga kontrakt och det gäller också Belhop.
– Vi har femåriga kontrakt med bryggerierna där det står hur många kilo vi ska leverera. Vi räknar förstås med att skörden kan variera. Tio procent mindre går att hantera, men blir det 15 procent kan det bli svårt. Då får vi prata med bryggeriet, säger Annebel Vandenbroucke.
Den stora humlefestivalen har varit planerad sedan länge och lockar tusentals besökare från hela Belgien och Europa. Så medan odlarna kämpar på med skörden pågår festen inne i Poperinge. Stadens rådhus har dekorerats med färska humlerankor och centrum fylls av besökare och tillfälliga ölbarer. Årets upplaga lockar även delegationer från Poperinges vänorter i Tyskland, Tjeckien, Frankrike och Storbritannien.
En av de viktigaste punkterna i festivalprogrammet är när Poperinges humledrottning koras. Månaderna före firandet har kandidaterna kampanjat och jagat röster bland Flanderns invånare och under festivaldagarna testas de på allt från humlekunskap till blindprovning av öl. Segraren blir stadens humleambassadör i tre år.
Paraden skildrar bland annat stadens långa historia som humleodlarstad.
Den stora finalen är humleparaden genom Poperinges centrum. Över 1 300 deltagare – barn, vuxna och pensionärer – tar över gatorna i specialsydda dräkter och med ansiktssminkning. Genom staden rullar stora vagnar byggda kring olika teman, ackompanjerade av orkestrar och mängder av humlerankor. I paraden skildras livet på humlefälten – från odling, skörd och fest till oväder och ohyra. Publiken har samlats i stora skaror längs gatorna, medan andra har slagit sig ner med egna bord och stolar och korkat upp öl för att följa paraden.
Besökarna har blivit fler för varje festival och humlen har blivit en av Poperinges största turistattraktioner. I trakten finns också gott om bryggerier, där St. Bernardus, De Struise och Westvleteren hör till de mest kända. Mitt i staden ligger Hopmuseum Poperinge, som skildrar traktens långa historia av humleodling och hur humlen odlas, skördas och används i öl. Nu planerar staden att bygga om museet och skapa en större besöksplats med turistbyrå, stadens historia, ett litet bryggeri och ölkafé.
– För oss är det väldigt viktigt att fortsätta berätta historien om humlen och hur den lever vidare mellan generationerna i Poperinge, säger Nele Rubrecht, turistchef i Poperinge.Planen är att den nya anläggningen ska stå klar till nästa Beer & Hops Festival om tre år. Då hoppas odlarna återigen kunna fira en avslutad skörd.
På Belhop vågar man däremot inte längre ta några planer för givna. Den belgiska branschorganisationen H.O.P. vzw räknar med att årets skörd blir omkring 20 procent mindre efter sommarens hetta. När Beernews besöker gården under festivalhelgen återstår ungefär hälften av humlen på de höga vajrarna, men Annebel Vandenbroucke hoppas kunna avsluta skörden den sista helgen i september.
– Kottarna är mindre i år och det är färre av dem. I år har vi haft problem med hetta och för lite vatten, andra år har det varit för blött. Det är olika problem varje år och som humleodlare måste vi börja fundera på hur vi ska hantera det i framtiden.
–
Ps. Du prenumererar väl på Beernews nyhetsbrev? Då får du veckans alla nyheter i mejlkorgen varje måndag. Signa upp dig HÄR.
