Några steg från Grand-Place ligger ett ölställe från en annan tid. À La Bécasse har serverat öl sedan 1877 och här dricks fortfarande husets söta lambic ur klassiska keramikkannor. Veckans ölställe är en påminnelse om att ett bra ölställe inte alltid handlar om en imponerande öllista.
À La Bécasse ligger mitt i centrala Bryssels turiststråk och trots att det bara är ett stenkast från Grand-Place är det lätt att missa. På Rue de Tabora gäller det att spana efter en tunn röd neonpil som pekar in i en mörk, smal och böjd korridor. En bit in ligger ölcaféet som består av ett enda avlångt rum. Den slitna träpanelen, de raka trästolarna och de långa, smala borden smälter nästan samman till en enda brun massa och det är lite som att sätta sig i en gammal cigarrlåda.
I Bryssel finns många ölställen som försöker förmedla känslan av en svunnen tid, men À La Bécasse behöver inte anstränga sig särskilt mycket. Här har det serverats lambic sedan 1877 och mycket av den gamla känslan finns fortfarande kvar i lokalen.
Det var 1877 som Henri Steppé tog över verksamheten och under familjen Steppé utvecklades den till ett ölcafé med stark koppling till Bryssels lambickultur. Henri Steppés son François startade så småningom lambicblandaren Bécasse-Steppé, med caféet som en viktig försäljningsplats. På 1950-talet köpte Belle-Vue upp blandningsverksamheten, men lambicen levde kvar på À La Bécasse och caféet lär fortfarande drivas av familjen Steppé, precis som det har gjort i snart 150 år.
Det ska sägas med en gång: man ska inte gå hit för att ticka öl eller köpa creddig och svåråtkomlig lambic. Här finns visserligen belgiska klassiker som Orval, Westmalle Tripel, Rochefort, Duvel och Chimay tillsammans med bland annat gueuze från Timmermans och Cantillon. På fat finns Timmermans Lambic Blanc, Bourgogne des Flandres och det för À La Bécasse så centrala ölet Timmermans Lambic Doux.
Det är det sistnämnda man inte ska missa – Timmermans Lambic Doux. ”Doux” betyder söt och Lambic Doux är precis det – en mjuk, söt och betydligt mer lättillgänglig lambic än de torra och syrliga varianter som många i dag förknippar med ölstilen.
Av olika skäl kan man ibland vifta undan den här typen av sötad lambic, men gör man det på À La Bécasse missar man lite av poängen. Stilen Faro är ölhistoriskt en viktig del av lambicfamiljen och förr var sötad lambic ett vanligt inslag i den lokala ölkulturen för de som ville ha ett mjukare och mer lättdrucket öl.
À La Bécasse håller fast vid denna tradition och deras Lambic Doux görs av Timmermans specifikt för caféet, även om ölet ibland också hittar ut på flaska. På caféet serveras det traditionsenligt i keramikkannor, vilket är en viktig del av upplevelsen.
Även maten är av det enklare slag som passar miljön, med ost, charkuterier och andra enklare belgiska krogrätter och tillsammans med en kanna Lambic Doux fungerar det alldeles utmärkt.
Det är just kombinationen av den söta lambicen, keramikkannan, lokalen och historien som gör À La Bécasse intressant som ölställe. Flytta samma öl till en modern barlokal och mycket av poängen skulle försvinna. Här blir istället allt en del av samma upplevelse och det är också därför ett besök känns betydligt mer speciellt än vad öllistan antyder.
Nästa gång du befinner dig bland turistmassorna runt Grand-Place är det värt att leta efter den tunna röda neonpilen och den smala passagen på Rue de Tabora. Några meter in finns en bit levande belgisk ölkultur och ett klassiskt ölcafé som fortfarande fungerar precis som det ska.
–
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
