Mitt bland Amsterdams turister och cykelkaos ligger en gammal spritfabrik där tiden tycks ha stannat och musik är förbjuden – här står ölen och samtalen istället för underhållningen. Veckans ölställe, In De Wildeman, får oss att längta tillbaka redan innan vi gått därifrån.
Amsterdam är en märklig stad. Trots horder av turister har invånarna på något vis lyckats behålla sin alldeles egna, lätt anarkistiska vardag. De trampar fram på skraltiga cyklar med samma dödsförakt som rickshawförarna i Indien, och genom de gardinlösa fönstren kan man ogenerat betrakta Amsterdambornas halvnakna förehavanden. Staden är full av original, excentriker och egensinniga karaktärer som man sällan stöter på i Stockholm, Strömstad eller Sundsvall. Mitt i allt detta ligger en av våra absoluta favoritbarer.
In De Wildeman (”Hos vildmannen”) ligger på en smal gågata, bara ett stenkast från Amsterdams mest turisttäta kvarter. Men här känns storstadens hets märkligt avlägsen. En solig eftermiddag finns det få saker som slår att slå sig ner på någon av träbänkarna utanför, beställa en god öl, knapra på lite trappistost och pumpernickel och fundera på om man kanske borde prova köttbullarna också. Framför oss passerar hela det brokiga Amsterdam. Folk verkar leva sina liv med en befriande självklarhet, utan att bekymra sig särskilt mycket om vad andra tycker.
Själva lokalen ligger i en byggnad från 1690 och var en gång provningssal för sprit- och likörtillverkaren Levert & Co. Här serverade man genever, den nederländska föregångaren till gin, men numera är det framför allt ölet som regerar. Inredningen har behållit sin gammaldags charm med mörkt trä, en låg jadegrön bardisk, svartvitrutigt klinkergolv och väggar med gamla reklamskyltar och ölböcker. Bakom baren väntar dessutom ett mindre, lugnare rum. Det är rustikt, slitet på precis rätt sätt och utan några försök att vara trendigt. Väl innanför dörren är det lätt att glömma både tid och rum.
Ölutbudet är däremot allt annat än anspråkslöst. Här finns omkring 18 roterande fatöl och uppemot 250 flasköl, främst från nederländska och belgiska bryggerier. Trappistöl är ett fast inslag, men sortimentet innehåller även öl från Storbritannien, Tyskland och USA. Dessutom finns hantverkscider, lagrade rariteter från ölkällaren och naturligtvis genever för den som vill utforska husets historia. Sortimentet är fingertoppskänsligt kurerat, och hur många gånger vi än kommer hit hittar vi alltid något nytt att prova.
Bakom bardisken möter vi en bartender som påminner misstänkt mycket om Joaquin Phoenix under hans skäggiga I’m Still Here-period. Solglasögonen saknas, men den lite lätt filosofiskt frånvarande uppsynen finns där. Han rekommenderar öl med en säregen blandning av nederländsk rättframhet, lågmäld entusiasm och total avsaknad av försäljningsiver. Inga långa utläggningar om humlesorter eller jäststammar, bara några väl valda ord som med säker smak guidar oss genom öllistan.
När vi efter åtskilliga glas börjar snegla mot de mer alkoholstarka ölen avråder han oss vänligt men bestämt och pekar istället på något svagare som han tycker passar bättre. Självklart har han rätt.
Runt baren samsas ett lika omsorgsfullt blandat sällskap som flaskorna på hyllorna. Här står nederländska stammisar som hälsar på varandra över bardisken, turister som råkat hitta in från gatan och hängivna ölnördar från världens alla hörn. Många av de sistnämnda är också stammisar, om än på lite längre pendlingsavstånd. De kanske bara kommer hit en gång om året, men ett besök på In De Wildeman är lika obligatoriskt varje gång de återvänder till Amsterdam.
Den som är hungrig blir inte heller besviken. Här serverar man enkla, välvalda tilltugg som lokal hantverkskorv, rökta musslor och gerookte osseworst, en traditionell nederländsk specialitet av rökt och kryddat nötkött. Det mesta kommer från närliggande charkuterier och rökerier – och med priser under hundralappen är det svårt att låta bli att testa sig igenom menyn medan vi gör detsamma med öllistan.
På In De Wildeman är musik bannlyst. Gästerna får själva stå för underhållningen, och det gör de med den äran. Här kan man faktiskt höra vad folk säger, även om det inte alltid är värt att lyssna på, men det passar oss utmärkt. En snabb eftermiddagsöl blir lätt flera timmar och vi lämnar alltid med en vild längtan efter nästa besök.
–
Ps. Du prenumererar väl på Beernews nyhetsbrev? Då får du veckans alla nyheter i mejlkorgen varje måndag. Signa upp dig HÄR.
