När Bäckalunda gårds Ida Stenqvist i den fjärde delen av ciderstafetten intervjuar Elisabeth Knöppel från Forse Cidergård så är det ett samtal mellan två nystartade ciderproducenter som båda odlar sin egen, tanninrika ciderfrukt. Centralt i samtalet är hur samarbeten cidermakare emellan driver utvecklingen framåt.
”Jag skickar stafettpinnen vidare till Elisabeth Knöppel. Hon är inte bara ciderodlare och cidermakare, utan också en av dem som verkligen stärker svensk cider genom sitt engagemang för både producenterna och branschen som helhet. Elisabeth är med och bygger en starkare ciderkultur i Sverige, och det ska bli spännande att höra hennes tankar om vart svensk cider är på väg” – Ida Marklund.
Du har gjort enormt mycket för svensk cider genom att samla producenter och bygga Svensk Must & Ciderproducenter. Vad var det som gjorde att du tog det steget, och vad tycker du är den viktigaste förändringen du sett i svensk cider sedan dess?
– Cider kräver både fokus och kunskap. Det är lika svårt att göra en bra cider som det är att göra ett bra vin. Det är en rätt brant inlärningskurva. Allt det där lockade mig. Jag började läsa på och gick sen en kurs i England och trillade på allvar ner i det kaninhål som ciderproduktion är. Jag tror att man måste ha en rätt nördig läggning och vara envis entreprenör på samma gång för att ge sig på det här.
– Man kan heller inte vara isolerad i sin egen bubbla. Därför har det varit så oerhört viktigt att vi producenter samarbetar och utbyter idéer och erfarenheter oss emellan. Frågar man till exempel norrmännen varför dom lyckades så bra med att exponentiellt öka tillverkning och försäljning av norsk hantverkscider så säger dom alla en sak – samarbete. Kontakten och utbytet med de andra ciderproducenterna ger oss kraft och mod att fortsätta när det är motigt. Så föreningen Svenska Must- och Ciderproducenter har varit väldigt viktig för den utvecklingen och för mig personligen. Det är tillsammans vi skapar en marknad för svensk hantverkscider.
När du provar svensk cider i dag, vad tycker du är det som börjar bli ett tydligt svenskt uttryck, och vilka stilar tror du att Sverige kan bli riktigt bra på framöver?
– Ett tydligt svenskt uttryck kommer från de syrliga dessertäpplen som vi alla, helt eller delvis, jobbar med. Det ger en frisk syra som jag tycker hör hemma här i Norden. Sen tror jag att vi kommer se en ökad komplexitet med mer tanniner, allteftersom de cideräppelträd som planteras runt om i landet just nu börjar bära frukt. Vi ser redan en utveckling där den torra cidern blir allt bättre år för år, allt eftersom vi ciderproducenter skaffar oss mer erfarenhet och helt enkelt blir bättre på hantverket. Personligen är jag inte så intresserad av att göra väldigt tannintung cider som de är i till exempel Frankrike. På Forse Cidergård är vår målbild att tillverka komplex men balanserad cider där vi använder oss av gårdens bittersweets-äpplen men med en bibehållen balanserad syra från dessertäpplen.
Hur skulle du beskriva Forse Cidergårds stil i glaset idag – vad kännetecknar er cider när det gäller balans, struktur och uttryck?
– Balans mellan syra, tanniner och sötma är det viktigaste. Komplexitet och struktur från cideräpplen. Rena fermenteringar. Vi vill göra en tillgänglig cider utan att den för den sakens skull blir tråkig. Vi är fortfarande på en resa med vår ciderproduktion för att se vilka uttryck vi kan hitta. Du får ge oss några år till innan jag kan presentera en typisk “Forsecider”. Men det känns som att vi är på god väg. Vi öppnade för gårdsförsäljning under Kristihimmelsfärdshelgen och det var oerhört kul att möta gästerna och få uppleva hur de omfamnade cider och i synnerhet den torra hantverkscidern.
Du har själv planterat cideräpplen. Vilka lärdomar har varit viktigast i odlingen, och vad krävs för att få fram frukt med bra struktur och balans i vårt klimat?
– Vi har totalt tolv hektar äpplen varav sex hektar är cideräpplen. Allt odlas enbart för dryckesproduktion – must, vildmust och cider. Du får komma tillbaka och fråga mig om tio år när vi vet hur utfallet blev. De träd vi planterat nu är på starkväxande stam och har inte börjat ge frukt än. Nu gäller det att se till att ge plantorna de bästa förutsättningarna. Då har de en livslängd på cirka 50 år. Men efter vad jag sett på den försöksodling som SLU hade förut, så tror jag väldigt mycket på de så kallade ”The Girls”-sorterna. Bra kvalitet, bra skördar jättefina egenskaper för cider och ingen tvåårsbärighet.
Om du blickar fem-tio år framåt – hur vill du att Forse Cidergård ska ha utvecklats som plats och verksamhet? Vad hoppas du att besökare och kunder ska uppleva hos er, och vilken roll vill du att gården ska spela i svensk cider och i bygden runt omkring?
– Jag och min dotter Mathilda, som driver Forse Cidergård tillsammans, har en ganska klar vision av vart vi vill. Vi hoppas att det blir en samlingsplats för svensk cider. En plats där vi kan bjuda in andra producenter och inte bara presentera våra egna produkter utan också få visa upp den mångfald av uttryck som svensk cider ger, beroende på producent och var i landet den producerats. Vi har ansökt om serveringstillstånd och om det blir beviljat så blir det möjligt.
– Sedan har vi haft den stora turen att få vara på Forse som är en otroligt vacker plats. Vi värnar mycket om de naturvärden som finns på platsen och arbetar för att bevara och öka biodiversiteten på platsen. Vårt mål är att Forse Cidergård skall bli en plats där människor kan komma njuta av riktigt god cider och en bit mat, vandra i den underbara skogen, picknicka i gamla äppellundarna och vilja stanna länge. Kunna andas och koppla av. Natur och hantverksdryck i samspel.
–
Ps. Du prenumererar väl på Beernews nyhetsbrev? Då får du veckans alla nyheter i mejlkorgen varje måndag. Signa upp dig HÄR.
