Sex delägare, 2 000 ciderträd och en gemensam dröm om cider som en självklar måltidsdryck. När Ehrenhofer Gård intervjuar gänget bakom nystartade Ciderbruket blir det ett samtal om drömmar, utmaningar och styrkan i att vara flera – med olika kompetens.
“Varför vi vill höra mer om Ciderbruket är att de, liksom vi, satsar på Cideräpplesorter i sin hantverkscider. Blir intressant att få reda på mer om hur deras filosofi ser ut” – John-Fredrik och Eva-Maria Ehrenhofer Grönvall på Ehrenhofer Gård.
Hur tänker ni kring vilken dryckesprofil och stil ni vill uppnå?
– På Ciderbruket har vi har 2 000 egna träd som växer runt cideriet. De planterades 2017 och 2019, och tyngdpunkten ligger på engelska och franska cideräpplen. Det gör att vi har mycket tannin, syra och struktur att arbeta med.
– Grunden för oss är traditionell fransk och engelsk cider, men vi vill inte bara kopiera en stil. Vi är nyfikna på vad som händer när de här äpplena odlas i Roslagen, i vår kalkrika jord och vårt klimat. Vi vill också ha en viss bredd i sortimentet. Från fruktigt och halvtorrt till torrt, vinöst och syradrivet, och vidare mot det rustika, komplexa och lite stalliga. De tre cidrar vi släppt i sommar visar på denna bredd.
– Samtidigt är vi fortfarande tidigt på resan. Vi testar oss fram med bland annat maceration, keeving och olika sätt att styra och följa jäsningen. Just nu arbetar vi mycket med flaskjäsning och degorgering, men framåt kommer vi att använda olika metoder beroende på vilken cider vi vill göra.
Ni har ju ett samägt bolag, hur fungerar det för er?
– Det är väldigt roligt att vara sex delägare som delar samma intresse. Det är också en stor praktisk fördel. Under intensiva perioder, som beskärning, skörd och pressning, behövs många händer. En styrka är att vi bidrar med olika kunskaper. I ett litet cideri behöver man kunna beskära träd, plocka och pressa äpplen, snickra, svetsa, följa jäsningar, räkna jästceller i mikroskop, förstå Systembolagets inköpsregler, bygga hemsida, sköta bokföringen och ta fram etiketter.
– Utmaningen är framförallt att hitta tid för allt arbete som behöver göras eftersom vi har andra jobb vid sidan av. Det gör att vi behöver stämma av mycket digitalt, och vissa dagar blir det många och långa trådar på Whatsapp.
Har ni startat med gårdsförsäljning och provsmakning ännu, och i så fall hur fungerar det för er?
– Ja, vi har precis kommit igång, och det är väldigt kul. Mötet med besökarna är spännande. När vi säljer via andra kanaler ser vi inte hur människor reagerar på cidern, vilka frågor de ställer eller vad de fastnar för. Vid ett besök får vi berätta om arbetet bakom flaskan: odlingen, äpplena, jäsningen, hantverket och alla beslut längs vägen. Det gör stor skillnad, särskilt för torr och tanninrik hantverkscider som många kanske inte har så mycket erfarenhet av sedan tidigare.
Vilka säljkanaler har ni?
– Hittills har vi främst sålt via Systembolaget och genom gårdsförsäljning. Nu finns vi också hos Forse Cidergård på Österlen, vilket känns väldigt roligt. Restaurang är en kanal vi gärna vill växa i. Vi tror att torr cider till mat har en stor potential i Sverige. Särskilt cider med tannin, syra och struktur har mycket att ge vid matbordet, lite på samma sätt som vin eller öl.
Hur har mottagandet av en torr hantverkscider varit bland kunderna?
– Bättre än vi vågade hoppas på. Vår halvtorra cider är lätt att tycka om direkt, men det är den torra och mer franska Loge som har skapat flest frågor, samtal och som många gärna återvänder till. Vi upplever också ett intresse för cider som måltidsdryck, inte minst till ost. Vi tror därför att det finns en publik för torrare och mer komplex cider.
–
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
