Att hela tiden bli bättre och att söka förståelse och svar är centralt i samtalet när ölstafetten kommit till Erika Brockberg, kvalitetsansvarig på Stigbergets Bryggeri, som också berättar om sin syn på den svenska monopollösningen, riskerna med AI-genererade etiketter och sin önskan om en större svensk ölbredd. Intervjuar gör Andrea Sarmiento.
“En liten fågel viskade till mig att Erika kanske är den mest välutbildade ölexperten vi har i Sverige. När vi med bryggeriutbildningen på Campus Nynäshamn besökte Stigbergets i Göteborg under en hel dag blev jag väldigt imponerad av både hennes kunskap och hennes förmåga att förklara komplexa saker på ett enkelt sätt. Det är ofta då man verkligen märker att någon behärskar sitt område fullt ut” – Andrea Sarmiento.
Erika, hur kommer det sig att du har specialiserat dig på öl på en så djup nivå som du har gjort? Du får inte svara att det helt enkelt beror på att du uppskattar öl som dryck!
– Man kan säga att jag hamnade i ölbranschen lite av en slump. Jag ärvde kärleken till god öl från min pappa och har alltid tyckt om att dricka det. Samtidigt har jag alltid älskat naturvetenskap och matte, och det var de ämnena jag fokuserade på under min studietid. I takt med att jag lärde mig mer om öl insåg jag att bryggning i princip är en praktisk tillämpning av mikrobiologi, kemi och algebra, så jag bestämde mig för att studera det vidare. Och som med de flesta vetenskapliga ämnen – ju mer man lär sig, desto fler frågor får man.
– I takt med att jag skaffade mig kunskap och erfarenhet inom bryggning har jag velat gräva djupare och veta mer. Till exempel om jag vet att A orsakar B i bryggeriet – jag vill förstå varför det händer, hur vi kan förhindra eller uppmuntra det i framtiden, hur snabbt det går, vilka potentiella oförutsedda konsekvenser som finns, vad effekten blir på den färdiga ölens smak, arom, fyllighet, hållbarhet, skumstabilitet och så vidare, i all oändlighet…
– Så kort sagt är min nyfikenhet ett svar. Det andra svaret är att jag har fått arbeta med briljanta människor i branschen med samma nyfikenhet och som utmanat mig att tänka på samma sätt.
Vad skulle du säga är den största skillnaden mellan hur bryggerier är uppbyggda här i Sverige jämfört med andra länder som du har erfarenhet från?
– Den största skillnaden är genom vilka kanaler bryggerier i andra länder kan sälja sina öl jämfört med Sverige. Eftersom Systembolaget är det enda sättet att sälja öl (över 3,5 %) direkt till konsument, förändrar det bryggeriernas strategi en hel del. Medan bryggerier i andra länder har andra säljkanaler som butiker, taprooms eller direktförsäljning från själva bryggeriet – som gör att de kan brygga den typ av öl som de själva gillar eller tror att deras kunder och inköpare kommer att gilla – måste svenska bryggerier ofta brygga det som monopolet bestämt att deras kunder vill ha.
– Det kan handla om allt från ölstil till alkoholhalt, pris, tid på året, burkstorlek och så vidare. Visst, bryggerier har också möjligheter att sälja vad de vill på Systembolaget, men de möjligheterna är begränsade och vi måste verkligen veta hur man jobbar med deras algoritm för att det ska ge någon bestående effekt. I slutändan tror jag att det tar bort en del av kreativiteten och friheten från svenska bryggerier – vilket påverkar hantverksölbranschen som helhet. Det finns dock gott om positiva aspekter med systemet också, och jag respekterar absolut själva monopolkonceptet.
Vad tror du att den svenska ölbranschen skulle må bra av att få mer av – och vad skulle du vilja se mindre av?
– Jag skulle vilja se en större mångfald bland ölstilarna. Svenska bryggerier tenderar att vara väldigt trendfokuserade, vilket gör att utbudet av stilar hålls ganska begränsat. Det finns massor av fantastiska stilar som vi sällan ser, som brown ales, amber ales, red ales, bitters, alkoholsvaga stouts, vildjäsningar… Jag skulle älska att se allt de där.
– Och jag skulle vilja se mindre AI-genererad konst och design, särskilt på etiketterna. Det är verkligen trist när man så tydligt märker att det mänskliga inslaget tagits bort. Vår bransch drivs av kreativitet i varje aspekt – ingredienser, processer, ölstilar, ölnamn och mycket mer. Design är en enormt stor del av ett bryggeris framgång. Stigbergets har Neale Payling att tacka för att ha skapat varumärkets signaturstil och för att han håller den sammanhängande och igenkännbar, och Martin Permer för de excentriska videorna och inläggen på sociala medier som är unika för Stigbergets. Det vore sorgligt om de konstnärliga inslagen i hantverksölbranschen tynade bort.
Om du kunde ge några tips för att stärka kvaliteten på bryggerier runt om i landet, vad skulle det vara?
– Jag vill att bryggare ska veta att ett kvalitetsprogram inte behöver vara en så stor grej som de kanske tror. Det behövs inte en massa pengar, tid, utrustning, ett labb eller en fin examen för att införa några väldigt grundläggande rutiner för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Egentligen krävs det bara lite uppmärksamhet.
– Det första steget jag skulle föreslå är att regelbundet prova din egen öl tillsammans med dina konkurrenters öl. Gör det på ett medvetet sätt, var kritisk, ta anteckningar och använd informationen för att göra förändringar. Smaka på din öl från tanken, smaka på den när den är förpackad, och fortsätt att smaka på den när den är tre månader gammal, sex månader gammal och i slutet av sin hållbarhetstid – för det kan vara just i den åldern som din konsument dricker den.
– Var heller inte rädd för att be om hjälp. Jag mailar fortfarande regelbundet bryggare runt om i världen för att be om råd – och jag får det alltid. Har din öl dålig skumstabilitet men du är osäker på hur du ska förbättra den? Hitta en öl med bra skumstabilitet och hör av dig till det bryggeriet och fråga vad de gör för att få det. Det bästa med hantverksbryggar-communityn är sammanhållningen – vi lär oss alla längs vägen, och vi delar hela tiden med oss av vår kunskap och erfarenhet till varandra.
Vad tror du blir nästa steg för dig i ditt arbete – och vart hoppas du att den svenska ölbranschen är på väg?
– Jag planerar att fortsätta skydda och förbättra kvaliteten på Stigbergets öl! Jag är väldigt stolt över våra framsteg under de senaste åren och är förväntansfull över att se vad vi kan göra under de kommande åren. Vi arbetar på att vässa våra sensoriska färdigheter i hela företaget – vi tränar på att identifiera aromer av tropisk frukt eller citrus, att utvärdera ölens fyllighet och munkänsla samt att upptäcka syranivåer och potentiella felsmaker. Det har varit väldigt roligt men också redan lett till konkreta förbättringar av vår öl.
– Snart börjar vi ett nytt projekt med fokus på utbyte och effektivitet i hela vår produktion, vi börjar med bryggverket för att så småningom gå vidare till jäsning och alla källarprocesser. Eftersom kostnaden för bokstavligen allt ökar vill vi vara ansvarsfulla med vår tid och våra resurser, samtidigt som vi fortsätter att leverera fantastiskt öl. Jag skulle älska att se samma sak för hela branschen – att svensk öl hela fortsätter förbättras och blir känd för en jämn kvalitet, och jag hjälper mer än gärna till på den resan om jag kan.
–
Ps. Du prenumererar väl på Beernews nyhetsbrev? Då får du veckans alla nyheter i mejlkorgen varje måndag. Signa upp dig HÄR.
