Bättre humleår men mögel skapar problem

Tony Johansson har odlat Hulla Norrgård på sin humleodling i Gunnilse. Foto: Ronny Karlsson.

Skörden blir bättre än i fjol. Men bladmögel har ställt till det under sommaren för svenska humleodlare. Samtidigt växer intresset för svensk humle bland bryggerierna.

I fjol var det riktigt torrt och humleskörden blev inte alls speciellt bra. Flera odlare valde att inte ens skörda den lilla mängd kottar som växte fram.

I år ser det klart bättre ut, men det har inte varit helt problemfritt.

– Bladmögel är ett av de stora problemen vi har. Det blir mindre skörd på grund av det. Det är mycket som ska klaffa för att det ska bli en riktigt bra skörd, säger Tony Johansson, ordförande i Svenska Humleodlareföreningen.

I Tyskland används kopparsulfat som sprejas på plantorna för att bli av med bladmöglet, men det är inte tillåtet i Sverige. I stället försöker man hitta andra medel som kan användas.

– Vi fick godkänt i våras för ett annat medel och det har fungerat bra där det har provats, säger Johansson.

Nu blir det ändå okej skördar, och samtidigt växer intresset från svenska bryggerier. Allt fler vill brygga och använda lokal humle.

– Det är en bra lösning för oss mindre odlare att ha kontakt direkt med ett mindre bryggeri.

24 augusti är det dags för Humlens Dag, och det uppmärksammas på en del platser. Ett problem är att de flesta odlare kommer att ha skördat innan den dagen.

– Vi får se om vi kan flytta dagen, en del sorter har inte skördats då, men ganska många, säger Johansson.

Det gäller att vara vaksam på när humlen ska skördas. Mellan sju och tio dagar säger Johansson är fönstret för att humlen ska skördas och vara av bra kvalitet. Därefter ska den torkas till rätt nivå. I Sverige går den mest humlen till öl, men den används och bland annat i te.

– Vi blir fler odlare och är nu runt 65 medlemmar i föreningen. Vi håller också på att skapa en databas för svensk humle.

I databasen ska de svenska humlesorterna dokumenteras och man vill ha bättre koll på de olika sorterna.

. Vi vill jämföra hur kvaliteten är från år till år. Dessutom vill vi se hur den fungerar på olika platser i landet och hur den påverkas av vädret, säger Johansson.