Bland Trasteveres medeltida gränder, där turisterna letar efter ”det äkta Rom”, finns en sliten dörr täckt av klistermärken. De flesta passerar utan att veta att den leder in till en av världens viktigaste ölbarer. Veckans ölställe är Ma Che Siete Venuti A Fà.
Men om du är lite mer uppmärksam när du går förbi Via Benedetta 25 är chansen stor att du får syn på en klunga människor som står och hänger med ölglas i händerna. Då vet du att du har kommit rätt.
Namnet Ma Che Siete Venuti A Fà – fritt översatt ”vad sjutton har du kommit hit för?” – är hämtat från en Lazio-ramsa och sätter tonen direkt. Det här är en fotbollspub, ett romerskt vardagsrum och en pionjärbar för italiensk hantverksöl.
Grundaren Manuele Colonna är en fanatisk Laziosupporter och en av de mest inflytelserika personerna i Italiens hantverksölsscen. Han startade baren 2001, och den blev då den första i Rom som konsekvent satsade på oberoende bryggerier. I dag är det svårt att prata om italiensk hantverksöl utan att nämna Ma Che Siete Venuti A Fà. Puben låg under många år i toppskiktet när RateBeers användare fortfarande utsåg världens bästa ölbarer. Det vittnar om barens klassiska position bland de tidiga hantverksölsfantasterna. Samtidigt har stället lyckats hålla sig relevant även för yngre och nyinvigda öldrickare.
Colonna reser fortfarande runt i Europa för att hitta nya favoritbryggerier att koppla på, och han talar lika mycket om bryggarnas filosofi, hjärta och personlighet som om ölens karaktär. Den nära relationen till Cantillon gör att lambic från Bryssel regelbundet dyker upp på kranlistan.
Bakom disken står en rad kopparfärgade tapptorn, där varje kran har en handskriven lapp med bryggeri, öl och några korta ledtrådar om vad som väntar i glaset. På motsatt vägg sitter en griffeltavla med dagens fatlista, där italienska småbryggerier trängs med kurerade öl från Belgien, obskyra frankiska bryggerier, öl från Storbritannien och USA samt några väl valda cask ales. I kylen finns ett koncentrerat men ambitiöst flasksortiment med spontanjästa öl och suröl.
En annan detalj som säger något om ställets fokus är att de inte serverar mat. Här handlar allt om ölet, och den som vill äta får lösa det i närheten. Kanske finns här en inspiration inför ett slopat matkrav: att det faktiskt går att bygga upp en fantastisk öldestination även utan mat.
Inne i den minimala baren ryms knappt 25 personer, stående som packade sillar. Men det är ändå här man vill hänga, eller utanför när vädret tillåter, vilket det gör en stor del av året.
Det finns även sittplatser längre in i lokalen och i källaren, men i de här ocharmigt fönsterlösa rummen vill man i ärlighetens namn inte gärna slå sig ner. Möjligen lever de upp när det visas fotboll på skärmarna.
Personalen har stenkoll på det kurerade utbudet och behärskar upphällningen på ett sätt som verkligen visar att öl smakar så mycket bättre när den serveras rätt.
Det är trångt, högljutt och stundtals kaotiskt. Men för den som letar efter en plats där internationell ölkultur koncentreras till några få kvadratmeter – och där en av Europas viktigaste craft beer-barer fortfarande känns som en avslappnad och charmig kvarterskrog – är Ma Che Siete Venuti A Fà ett självklart stopp nästa gång Rom lockar.
Så nu vet du svaret på frågan: ”Vad sjutton har du kommit hit för?”
–
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
