Bryggerier

Så gick det till när öljätten försvann

NIna Rothausen häver i den sista bittra givan inför stängningen av Pripps bryggeri i Göteborg. Privatbild

När Pripps las ner och den sista batchen bryggdes den 13 november 2001 var Marc och Nina Rothausen på plats. Drygt 13 år senare var många av spåren från Pripps borta. Men inte paret Rothausen. Då stod de på samma plats för vara med om att brygga den första batchen för Göteborgs Nya Bryggeri.

Del 1 av 2

Från den dag då Marc och Nina Rothausen slängde i den sista humlegivan i det sista ölet som tillverkades på Pripps bryggeri i Frölunda stod det klart för Marc Rothausen att det inte var slutet på historien.

Samma dag ölet var bryggt och låg på tank samlades folk från olika delar av företaget i puben för ett vemodigt gravöl över att dansken bestämt att Göteborgs stolta bryggeri skulle bli historia.

– Jag ställde mig upp på en stol och sa att det var en sorgens dag, men i framtiden kommer vi naturligtvis att starta ett nytt bryggeri. Folk skakade på huvudet åt mig och sa till mig att sluta prata och sätta mig ner.

Marc Rothausen på Prippstiden. Foto: Privatbild

Danskarna är i det här fallet var Carlsberg. Den 9 maj 2001 fattade företagsledningen beslutet som skulle innebära att Pripps i Göteborg gick i graven som bryggeri och numera bara är ett av många varumärken i Carlsbergs portfölj.

Marc berättar att det danska beslutet upplevdes som ett svek av de anställda på Pripps. Carlsberg, som köpt Pripps, hotades av Konkurrensverket, som ansåg att företagets ställning på den svenska marknaden hade blivit för stark och ville att det skulle att göra sig av med en del varumärken. Sedan tidigare ägde Carlsberg Falcon i Falkenberg och det var mot det bryggeriet som Pripps i Frölunda ställdes.

– Det enklaste hade varit att fimpa Göteborg, men från svenskt håll bestämdes det att det skulle göras en utredning för att räkna på vilket bryggeri som det var mest lönsamt att behålla, Falkenberg eller Göteborg.

Under flera månader räknade anställda på Pripps nästan dygnet runt och vände på varenda kostnadspost. Flitens lampa lyste ibland långt in på småtimmarna.

– Till slut kommer ledningen för Carlsberg Sverige fram till att de skulle spara kostnader i häradet 15-20 miljoner kronor genom att driva Göteborg vidare och därmed lägga ner Falkenberg. Beslutet var fattat i Stockholm och biljetter redan bokade till Falkenberg för att åka ner och informera om det, berättar Marc.

Men i Köpenhamn var man inte inne på samma spår. Den svenska ledningens beslut trumfas dock och Falkenberg räckte lång näsa norrut. I Göteborg mottogs det med ilska, men då mest över att det arbete som lagts ner de föregående månaderna hade ignorerats.

– Det är inget konstigt i affärslivet med att företag gör sig av med anläggningar. Det blev en ilska när det kom ut att Göteborg skulle bort. Vi hade koll på de andra bryggerierna i Falkenberg och i Bromma och Göteborg stack ut särskilt vad gällde kvalitet och produktivitet.

Argumentet från den danska företagsledningen var att marken och fastigheten i Göteborg var mycket mer värda än i Falkenberg och att man därmed skulle få mer pengar vid en försäljning. Man menade också att det skulle vara lättare för uppsagda medarbetare att få nytt arbete i en större stad.

Peab gick in och köpte fastigheten, men Marc tror inte att det blev någon lyckad affär. Allt för mycket pengar fick läggas på avvecklingen av verksamheten och Carlsberg blev kvar som hyresgäst under ett antal år. På slutet fanns bara ett litet säljkontor kvar.

– Att lägga ner stora företag är aldrig lönsamt. Det kostar mer än det smakar. Samtidigt fanns det folk som ville se en annan utveckling där man behöll båda bryggerierna för att rationalisera produktionen. Men då hade inte Göteborgs Nya Bryggeri funnits idag.

I del två berättar vi om hur Göteborgs Nya bryggeri växte fram ur askan av Pripps.