Professorn som startade bryggeri

P-G Larsson driver bryggeriet Torsöl sen ett par år tillbaka, men bryggt har han gjort betydligt längre. Foto: Privat

Han är professorn som drömde om att starta ett mikrobryggeri efter pensionen. Fast han orkade inte vänta så länge, så nu kör han ändå sen några år tillbaka.

P-G Larsson började brygga illasmakande gotlandsdricka på 1980-talet, Han hade flyttat dit 1980 och upptäckte då drycken.

– Så fort det var en större fest var det alltid nån som hade med sig gotlandsdricka. Den var grumlig och smakade inte så jättegott, om man ska vara ärlig. Men jag lärde mig att brygga den i alla fall, berättar P-G.

– När jag flyttade till Skövde 1983 började jag brygga den själv och lärde mig mer.

Via gotlandsdricka kom han in på öl.

– Jag höll på att forska inom mikrobiologi och sa till en kollega ”vad kul det skulle vara att starta ett mikrobryggeri när man blir pensionär”. Då fanns inte något som hette mikrobryggerier.

Pensionen låg vid den tiden en bra bit in i framtiden, men han började i alla fall att brygga öl. Vilket inte var så lätt. Viking Malt leverade bara pallvis, men han fick till slut tag på malt via Roma Kvarn på Gotland.

– Jag köpte 25 kilo varje sommar när vi var i sommarstugan, och det bryggde jag på resten av året, sägerP-G.

Det var inte lättare med jäst. Han löste det genom att hämta odla jästkulturer från bottensatsen på danska och skotska flaskjästa öl.

Humlen då? Inte läge att ta hem pallvis med det heller?

– Jag gick in till grannen och tog i hans trädgård, säger P-G.

I Skövde bodde han i ett hus där han kokade vörten på spisen och jäste ölen på det eluppvärmda toalettgolvet.

– Så småningom flyttade jag hit till en jordbruksfastighet utanför Mariestad och på den fanns det en verkstad som jag kunde använda i stället. Jag kom även i kontakt med en Oxhornet, en ölklubb, där det var flera som bryggde själva.

Där fick han även upp ögonen för att det faktiskt gick att få tag på råvaror för hembryggare. Humlegården hade startat sin verksamhet..

Vattnet han hade på gården var basiskt, runt ph 8.

– IPA och porter blev väldigt goda, men jag har försökt göra en lager med det vattnet och det blev inte bra, säger P-G och lägger till:

– Jag har tyckt att det är fusk med vattenbehandling,

2013 var året då han sju år före pensionen startade kommersiell verksamhet under namnet Torsöl. Torsöl från ön Torsö, en ö nära kusten vid gården där han bor. Därifrån kommer förstås den fornnordiska klangen på namnen hans öl bär; Loke, Freja, Sigyn med flera.

– Jag började sälja 2013. En krögare i trakten fick nys om att jag bryggde och ville ha en lokal öl. Sen kom jag in på Systembolaget 2016, säger han.

Nu för tiden odlar han sin egen humle, som han fått tag på från genbanken på Julita Gård: Mauritz, Hulla Norrgård och Bonneråd. I år kunde han skörda fem kilo som han använder i sin egen öl.

– Det har varit lite för torrt, jag hade hoppats på tio kilo, säger han.

– I analysen utgick de från att humlen skulle fungera bäst som bittergiva, men i IPA:n Loke har jag provat att torrhumla med Mauritz och det gick bra – den är ganska blommig. Jag hade med den på en ölprovning och den vann då. Alla tyckte att den var godare än den som torrhumlades med Amarillo.

Nu för tiden är han inte alltid ensam i bryggeriet, grannen Ola är med och brygger ibland. Själva bryggeriet består av ett bryggverk på 400 liter samt jäskapacitet på 2600 liter.

P-G Larsson med med sin granne och medbryggare Ola.

– Jag räknar med att producera 5000 liter i år och överskottet återinvesteras än så länge men jag skulle kunna fördubbla försäljningen så kanske man kan sluta arbeta.

Ja, han jobbar två år till som gynekolog, sen kanske han kan leva på sin dröm på heltid.

ANNONS

ANNONS

Dela artikeln Professorn som startade bryggeri

mm

Peter Lindh

Gillar IPA. Och DIPA. Och SIPA.

Visa kommentarer