Hjärncellerna som gör att vissa inte kan sluta

Genom att studera råttor har den svenska forskargruppen hittat ett område i hjärnan som styr förmågan att säga nej till mer alkohol. Bilden är arrangerad. Foto: Pixabay

Svenska forskare har nu hittat ett litet område i hjärnan som bestämmer om vi ska säga nej till ett glas för mycket eller inte.

I en studie på råttor har Markus Heilig, professor i psykiatri vid Institutionen, och hans forskargrupp identifierat en liten grupp nervceller i hjärnan styr om en individ fortsätter att dricka alkohol trots att det får negativa konsekvenser.

– Vi fann att en liten grupp av nervceller i ett litet område i hjärnan gör skillnaden för om individen klarar av att slå på bromsen på normalt sätt, vilket majoriteten av våra råttor gör, eller om individen inte lyckas hejda sig, säger Markus Heilig, som har lett studien.

Det är bara en minoritet av dem som dricker som blir beroende av alkohol och i studien har forskarna undersökt mekanismerna som gör att vissa personer inte kan säga nej till mer alkohol.

Markus Heilig, professor vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen/Linköpings universitet

I den nu aktuella studien identifierade forskarna en liten grupp nervceller i centrala amygdala som främjade alkoholintag även om det blev negativa konsekvenser hos en grupp sårbara råttor.

– Jag hade inte föreställt mig att en så begränsad grupp nervceller skulle kunna vara så avgörande för ett så här komplext beteende. Och jag kunde inte föreställa mig att det skulle gå att så distinkt, genom att manipulera dessa celler utifrån, visa att det är de som orsakar beteendet, säger Markus Heilig.

Markus Heilig anser att det behövs forskning för att de personer som är sårbara.

– Vi behöver förstå att en oförmåga att bromsa beteende som blir skadligt är en viktig riskfaktor och vidmakthållandefaktor när ett beroende har uppstått. Hos personer med förhöjd risk att utveckla beroende behöver vi stärka förmågan att bromsa alkoholsökande beteende, både genom att träna beteende och genom att utveckla läkemedel som påverkar de molekylära mekanismerna som ligger bakom, säger han.

Studien har finansierats med stöd av bland andra Vetenskapsrådet, och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Läs mer här.