Lundaforskaren Stephan Schaefer har undersökt arbetskulturen kring svenskt hantverksbryggande. I en värld där många upplever alienation i sitt arbete kan ett jobb inom craftbeer erbjuda en meningsfullhet som många andra yrken saknar. Men det finns också baksidor – som stress och hög arbetsbelastning, visar forskningen.
Under knappt fem års tid forskade Stephan Schaefer om den svenska craftbeer-scenen. I arbetet har han intervjuat bryggare, arbetat på ölfestivaler och följt vardagen på nära håll hos flera svenska bryggerier – från små nanobryggerier till stora hantverksbryggerier.
I en nypublicerad akademisk artikel – Working Through Alienation? The Ambivalent Promise of Craft – går han igenom vad forskningen har kommit fram till. En av utgångspunkterna i artikeln är att många som förvärvsarbetar idag upplever sitt arbete som abstrakt och distanserat. Många arbetstagare känner sig därmed långt ifrån processen, ”slutprodukten” och andra människor, inte minst konsumenten. Inom forskningen brukar detta kallas för alienation.
– Det som blev tydligt i studien var att många craftbryggare upplever något ganska annorlunda. De beskrev en stark närhet till råvarorna, själva bryggprocessen och communityn kring öl. Det handlar om att kunna skapa något med händerna, experimentera med ingredienser, följa processen från början till slut och direkt möta människorna som dricker ölen. Många av dem jag har pratat med nämner också hur viktig gemenskapen inom craftbeer är, där man delar idéer, hjälper varandra och bygger relationer kring hantverket, säger Stephan Schaefer.
Men samtidigt visar artikeln jag att ett liv som hantverksbryggare inte automatiskt leder till ett bättre eller mindre stressigt arbetsliv. Samma faktorer som bidrar till att göra arbetet meningsfullt kan också skapa problem.
– Många bryggare beskrev långa arbetsdagar, små marginaler, fysisk belastning och en ständig press och stress över att hela tiden behöva släppa något nytt och hålla sig relevant i en hype-driven ölkultur. En bryggare sammanfattade det ganska träffande: ”Det är egentligen inte ett roligt jobb, men det är roligt”, säger Stephan Schaefer.
Studien går också igenom flera av de frågor som diskuterats flitigt inom craftbeer-världen under de senaste åren.
– Det är ämnen som bland annat innovationshets, jakten på nästa release, Untappd-kulturen och pressen att hela tiden vara relevant i ett snabbt och trenddrivet ölklimat. Flera bryggare beskrev en konflikt mellan viljan att skapa bra och genomtänkta öl och känslan av att ständigt behöva jaga nästa hype.
Under de år som du forskat har många bryggerier blivit ekonomiskt pressade av pandemin, lågkonjunktur och skenande priser på allt från el till råvaror. Hur märktes det?
– Många pratade om de olika kriserna under de här åren och det är klart att det har varit problematiskt. Men min känsla är att de allra flesta bestämde sig för att kämpa ännu hårdare. Sedan innebar väl det exempelvis att ett bryggeri som Brekeriet, som jag har haft mycket kontakt med, tyvärr fick lägga ned, säger Stephan Schaefer och fortsätter:
– Vissa bryggare har beskrivit en känsla av att man så att säga har skapat ett monster. Att kreativiteten drivit upp kostnader som blivit närmast ohållbara när priserna har gått upp. Att bibehålla kvaliteten med dyra ingredienser och tillverkningsprocesser har varit en utmaning. Craftbeer-konsumenterna har väldigt höga krav, exempelvis när det kommer till kvalitet och förnyelse.
Det finns exempel på att hantverksbryggerier gett sig in i ett lågpriskrig där man försöker konkurrera med storbryggerierna. Upplever du det kollegiala finns kvar, eller har konkurrensen hårdnat?
– Folk hjälps fortfarande åt, det tycker jag. Men man kan exempelvis märka att vissa populära bryggerier har blivit betydligt mer selektiva när det kommer till collabs. Man vill inte bara bjussa på sitt eget varumärke, utan ha något tillbaka.
Upplever du att det ljusnat for branschen, inte minst i och med diskussionerna om uppluckringar i alkohollagstiftningen och en företeelse som differentierad alkoholskatt?
– Ja, jag upplever att det är ganska optimistiskt i branschen. Många är ju inte drivna av pengar på samma sätt som i andra branscher, utan är snarare passionsdrivna. Jag upplever att många är optimistiska och att det inte finns några omedelbara hot mot verksamheten hos de jag pratat med.
För Stephan Schaefer innebär inte den publicerade artikeln att hans forskning kring hantverksöl och de som brygger den har nått vägs ände. Han har nämligen beviljats ytterligare medel för att studera hantverksbryggerier som växer.
– Arbetsnamnet är The Growth of Craft, och jag skulle jättegärna vilja komma i kontakt med svenska bryggerier som vill ställa upp och berätta om sin resa, avslutar Stephan Schaefer.
För frågor kring projektet eller för att göra en intresseanmälan om att delta, mejla stephan.schaefer@fek.lu.se.
–
Ps. Du prenumererar väl på Beernews nyhetsbrev? Då får du veckans alla nyheter i mejlkorgen varje måndag. Signa upp dig HÄR.
