En restaurangkoncern fick flera miljoner i bonusförskott från Spendrups – men när inköpsvolymerna inte nåddes krävde bryggeriet pengarna tillbaka. Nu visar Beernews granskning av avtalet och fakturorna att upplägget kan stå i konflikt med de åtaganden Spendrups gjorde efter Konkurrensverkets utredning om konkurrensbegränsande samarbeten på restaurangmarknaden. Men frågan är svår att utreda då detaljer hemlighålls av både Spendrups och Konkurrensverket.
2021 tecknade två Stockholmsrestauranger inom samma koncern ett dryckesavtal med bryggerijätten Spendrups. I det konfidentiella avtalet framgår att under en första period skulle restaurangägarna få tre miljoner kronor från Spendrups. Två miljoner kronor betalades ut direkt, medan ytterligare en miljon skulle betalas ut efter att viss försäljningsvolym uppnåtts – alternativt efter det att restaurangernas öppettider utökats, då avtalet tecknades under pandemin.
I avtalet kom Spendrups och krögarna överens om att restaurangerna skulle sälja en minimivolym om 60 000 liter öl per år. Eftersom avtalet löpte över fem år innebar det en total volym om 300 000 liter öl. Det är denna volym som ligger till grund för delar av det bonusförskott som krögarna initialt fick utbetalt.
Upplägget bygger på att restaurangerna får en bonus per såld liter alkohol. Bonusnivån varierar mellan olika produkter, och i Spendrups konfidentiella dryckesavtal finns bonusnivåer angivna för över 100 artiklar inom öl, vin och sprit.
Bonusuppläggen kan vara komplicerade, men i stora drag fungerar affären i det aktuella fallet så här:
Restaurangägarna får inledningsvis flera miljoner kronor utbetalda från bryggeriet i form av ett bonusförskott. Bryggeriet levererar därefter produkter till relativt höga listpriser (se nedan) och krögaren får en viss summa i bonus per liter. Den bonusen räknas sedan av från det bonusförskott på flera miljoner som restaurangägarna inledningsvis fått. I praktiken innebär det att bonusförskottet fungerar som ett lån som restaurangen betalar av genom inköpsvolymer – ofta på relativt högt prissatta produkter. Därmed är lånet/bonusförskottet tätt kopplat till ett volymåtagande.
Beernews har även granskat de fakturor som Spendrups skickat till krögarna i det aktuella fallet. Där framgår att produkternas listpriser i flera fall är höga – betydligt högre än motsvarande priser på Systembolaget.
Ett exempel är ölet A Shipful of IPA på fat, där listpriset till krögarna anges till 84 kronor per liter inklusive moms. Motsvarande literpris för A Shipful of IPA på burk på Systembolaget är 51 kronor inklusive moms. Krögarna får alltså ett grundpris som är 34 kronor högre per liter än Systembolagets priser.
På fakturan görs däremot ett bonusavdrag. Efter avdraget betalar restaurangen 63 kronor per liter inklusive moms för A Shipful of IPA på fat, vilket fortfarande är betydligt högre än Systembolagets priser.
Restaurangerna i fråga nådde dock inte de inköpsvolymer som Spendrups menade att avtalet förutsatte. Enligt Spendrups uppfylldes inte minimivolymkravet, och inköpen var inte tillräckligt stora för att de utbetalda bonusförskotten skulle räknas av. Spendrups sade upp dryckesavtalet i förtid i april 2024.
Senare väckte Spendrups talan mot de två restaurangägarna i Stockholms tingsrätt och krävde tillbaka de pengar som betalats ut som bonusförskott. I ett förlikningsavtal beslutades att de två krögarna ska betala tillbaka 2,9 miljoner kronor till Spendrups.
Strider Spendrups återbetalningskrav mot åtagandena till Konkurrensverket?
Den nyligen avslutade tvisten mellan Spendrups och två Stockholmsrestauranger rör samma grundfråga som Konkurrensverket utredde under flera år: exklusiva dryckesavtal, volymåtaganden och återbetalningskrav.
Beernews granskning visar att det finns tydliga frågetecken kring Spendrups avtal med de aktuella restaurangerna – och bolagets krav på återbetalning – samt att återbetalningskravet skulle kunna stå i konflikt med de åtaganden som Spendrups lämnade till Konkurrensverket 2023.
Konkurrensverkets utredning avslutades 2023 efter att landets största bryggerier – Spendrups och Carlsberg – lämnat in egna åtaganden, som myndigheten godtog. Åtagandena berörde flera delar av bolagens dryckesavtal. En av flera punkter var att Spendrups skulle ta bort sin rätt att kräva tillbaka pengar vid avtalets upphörande när kunden inte når sina volymåtaganden.
Konkurrensverket skriver i beslutet att ”även om Spendrups misslyckas med att fastställa rimliga volymåtaganden, kommer Spendrups inte att ha avtalsmässiga möjligheter att kräva återbetalning av [maskerade ord av Konkurrensverket] vid avtalets upphörande”.
När Konkurrensverket godtog Spendrups åtagande sattes ett vite om 50 miljoner kronor om Spendrups skulle bryta överenskommelsen.
Avtalet med de två Stockholmskrogarna var alltså ett pågående avtal när Konkurrensverkets beslut kom 2023 och det ingår därmed i Spendrups åtagande. Trots det kräver alltså Spendrups tillbaka pengarna av krögarna då överenskomna volymer inte uppnåtts. Något som rimligen borde stå i konflikt med Spendrups åtaganden gentemot Konkurrensverket.
Det håller inte Spendrups med om.
Strider inte kravet mot de två Stockholmskrogarna mot åtagandena som Spendrups antog i samband med Konkurrensverkets utredning?
“Tvisten avser återbetalning av finansiering som Spendrups tidigare tillhandahållit kunden. Finansieringen lämnades utifrån bedömningar av verksamhetens förväntade utveckling och omsättning. När verksamheten inte utvecklades enligt plan uppstod svårigheter att återbetala finansieringen”, svarar Spendrups försäljningsdirektör Peter Edwall via bryggeriets pressavdelning.
Men ni har i den aktuella tvisten krävt återbetalning efter att avtalade volymer inte uppnåtts. Går inte det stick i stäv med Konkurrensverkets beslut från 2023?
“Som vi tidigare har svarat dig handlar tvisten om återbetalning av finansiering som Spendrups tidigare gett kunden. Det rör sig alltså om ett lån till kunden, vilket är något annat än volymåtaganden. (….) Vår tydliga uppfattning är att det aktuella ärendet inte strider mot åtagandena”, lyder det uppföljande svaret från Spendrups pressavdelning.
Svaret är centralt för frågan.
Spendrups hävdar att tvisten enbart handlar om ett lån, och att det lånet inte har något med volymåtaganden att göra. Rimligen kan man hitta bakgrunden till Spendrups svar i Konkurrensverkets beslut som säger ”även om Spendrups misslyckas med att fastställa rimliga volymåtaganden, kommer Spendrups inte att ha avtalsmässiga möjligheter att kräva återbetalning av … [maskerade ord av Konkurrensverket]”
Beernews granskning av det konfidentiella dryckesavtalet samt samtal med krögarna visar en helt annan bild. Avtalet visar att Spendrups finansiering, i form av ett bonusförskott, har tydliga och direkta kopplingar till både volymåtaganden och faktisk försäljningsvolym. Det har nämligen Spendrups själva skrivit i det konfidentiella dryckesavtalet, där man bland annat kan läsa:
”Spendrups åtar sig att till Kunden utge ett bonusförskott om 3 000 000 kronor.”
och
”Om Dryckesavtalet upphör i förtid eller om det finns en restskuld vid avtalsperiodens slut är Kunden skyldig att återbetala Bonusförskottet efter avräkning för intjänad bonus.”
Den ”restskuld” som Spendrups hänvisar till är alltså direkt kopplad till hur mycket bonus som tjänats in genom såld volym. Bonusen beräknas per såld liter alkohol och räknas sedan av från det ursprungliga bonusförskottet på tre miljoner kronor. Det innebär att Spendrups löpande bokför hur mycket restaurangen har köpt, vilken bonus som tjänats in och hur stor del av bonusförskottet/”lånet” som återstår att betala tillbaka. Om restaurangen inte säljer tillräckligt stora volymer för att bonusförskottet ska räknas av, blir restaurangen återbetalningsskyldig för den kvarstående delen.
Kort sagt: ju större volym restaurangen säljer, desto mindre blir återbetalningskravet. Och omvänt – ju mindre volym restaurangen säljer, desto mer ska restaurangen betala tillbaka på bonusförskottet. Det är med andra ord omöjligt att se Spendrups finansiering som frikopplad från volymåtaganden. Tvärtom visar avtalet att bonusförskott, volymåtagande och faktisk försäljningsvolym hänger tätt samman.
För att få ytterligare klarhet i situationen kontaktar Beernews även de aktuella krögarna som är dömda att betala närmare tre miljoner kronor till Spendrups. Krögarna så menar de att det är solklart och tydligt i all deras kommunikation med Spendrups att den inledande finansieringen var direkt kopplat till volymåtagande.
“Det står ju klart och tydligt, att det är hundra procent ett volymavtal. Det är också bara att titta på all konversation som skedde i Tingsrätten, allting handlar ju om att vi inte nått upp till volymerna. Och all kommunikation tidigare var ju att vi skulle beställa större volymer för att få ner lånet”, säger en av krögarna.
Beernews granskning ger därmed inget stöd för Spendrups påstående att lånet saknar koppling till volymåtaganden. Tvärtom tyder avtalet på att återbetalningskravet är direkt beroende av de volymer restaurangerna köpt in från Spendrups.
Men Spendrups hävdar att varken uppsägningen, återkravet, stämningsansökan eller förlikningen strider mot Konkurrensverkets åtagande och hänvisar till att delar av åtagandet gentemot Konkurrensverket är sekretessbelagt på grund av kommersiella skäl.
Konkurrensverket om de sekretessbelagda uppgifterna
Att journalister och oberoende parter kan ta del av överenskommelsens detaljer är en förutsättning för att kunna bedöma om bryggerierna följer åtagandet eller inte. Beernews kontaktar därför Konkurrensverket och begär att få ta del av handlingen i sin helhet.
Beerneews har varit i kontakt med Johan Sahl, chefsjurist på Konkurrensverket, och Johan Dorf, senior ekonom på Konkurrensverket och ställt frågor om hur man ska granska och tolka överenskommelsen då den inte publicerats i sin helhet och hur man ska agera om man hittar fall som eventuellt strider mot överenskommelsen. Ingen av dem vill svara på specifika frågor knutna till ärendet med hänvisning till sekretess.
Om det inte går att få reda på vad som står i den här överenskommelsen, hur ska en oberoende part då kunna granska eller bedöma om Spendrups bryter mot den här överenskommelsen?
– Man får anmäla det till oss och och beskriva händelseförloppet och så gör vi en bedömning på det, säger Johan Dorf.
Enligt Johan Sahl går det att anmäla till Konkurrensverket om man vill att de ska titta på något specifikt fall och om det strider mot överenskommelsen. Konkurrensverket informerar också om att Beernews kan lämna in en begäran om att sekretessbeslutet prövas.
När myndigheten lämnar ut handlingen till Beernews, är uppgifterna fortfarande maskerade med hänvisning till sekretess. Beernews begär då att Konkurrensverket prövar frågan genom ett skriftligt beslut.
Konkurrensverket beslutar att delvis avslå begäran, men lämnar samtidigt ut vissa av de tidigare maskerade uppgifterna. Myndigheten motiverar den fortsatta sekretessen med att uppgifterna bland annat rör Spendrups avtalsinnehåll och kommersiella strategi och därför bedöms utgöra affärshemligheter.
Då de nya avmaskerade uppgifterna inte ger någon ny klarhet i frågan så har Beernews överklagat Konkurrensverkets beslut att inte lämna ut handlingen i sin helhet till Kammarrätten i Stockholm.
–
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
