Etikett, bryggeri, stil och vad andra tycker – allt spelar in. I vår sommarintervju berättar Beernews skribent Petur Olafsson idag om vad som får honom att välja en ny öl.
Vilka trender upplever du påverkar den svenska ölbranschen mest just nu?
– Om vi främst snackar småbryggerier, så ser jag att många har börjat tänka mycket mer strategiskt och marknadsmässigt än tidigare. IPA:n som länge varit dragloket, har blivit så dominerande att många förknippar hantverksöl med något som är grumligt, bittert och dyrt och jag tror att många bryggerier vill ändra den bilden. Så i och med gårdsförsäljningen och den sänkta alkoholskatten kommer vi helt säkert se fler lättdruckna och prisvärda flaggskeppsöl, som profileras väldigt lokalt. Alltså mer lager, pilsner och kanske helles och golden ale och liknande med orter i produktnamnet. Samtidigt tror jag inte att småbryggerierna bör satsa allt på att promota hantverkslager. Jag hoppas istället att vi blir bättre på att visa smakbredden inom öl – det finns ju så många andra intressanta, nyanserad ölstilar som folk skulle älska om de bara upptäckte dem. Jag hoppas därför att småbryggerierna ägnar sina besöksarrangemang åt att inte bara snacka IPA och lager, utan att de också predikar minst lika helhjärtat om mild, saison, weissbier, bitter, gotlandsdricka med mera – då kommer det hända grejer.
Vad får dig personligen att bli nyfiken på en öl – etiketten, bryggeriets rykte, stil, storytelling eller något annat?
– När det gäller nyheter så är stilen ofta en nyckel till att jag blir intresserad. En ny barley wine, imperial stout, någon belgisk eller brittisk ölstil får mig alltid att kolla in flaskan eller burken lite extra. Men framförallt är det ju helhetsintrycket av ölet som påverkar. Jag, precis som alla andra ölentusiaster, vill gärna tro att jag bedömer öl och bryggerier helt objektivt. Men sanningen att säga så finns det väl få saker i livet som vi är mer känslostyrda kring än just öl? Så jag påverkas helt klart av hela paketet, alltså storyn, ursprunget, designen, namnet. Men också människorna som står bakom ölet och deras värderingar. Det är enklare att gilla ett öl som har bryggts med en klar idé och genomtänkt filosofi, än ett öl som känns slentrianmässigt framtaget utan tanke eller känsla. Framförallt påverkas jag mycket av vad andra tipsar om – om någon gillar ett öl och kan berätta varför på ett intressant sätt, då är det jättesvårt att inte bli nyfiken.
Efter gårdsförsäljning och differentierad alkoholskatt, vad tycker du ska bli nästa ”stora” alkoholpolitiska fråga i Sverige?
– Förenklade utskänkningsregler på krogar och taprooms. Det är dags att slopa matkravet och andra dammiga gamla bestämmelser kring alkohol som inte längre är relevanta.
Vad tycker du kännetecknar en riktigt bra ölupplevelse?
– Tillfället och sällskapet. Att dricka en öl som hälls upp av någon som bryr sig och vet väldigt mycket om det som finns i glaset – en bryggare, en krögare eller någon annan ölälskare – tillsammans med ett gäng människor som älskar öl lika mycket som jag, då resulterar det nästan alltid en bra och oförglömlig ölupplevelse.
Idag finns det drygt 4 800 artiklar i Systembolagets sortiment. Om du, mot din vilja, måste föreställa dig ett dystopiskt framtids-Sverige där det endast finns ett enda öl tillgängligt för befolkningen – vilket öl önskar du i så fall att det skulle vara?
– Svår fråga. Jag får köra uteslutningsmetoden här. För det första måste det vara ett svenskproducerat öl, annars så dör ju den svenska bryggerikulturen ut. För det andra så bör det ju vara ett öl som man kan dricka ofta utan att tröttna och som de flesta kan gilla, för det blir mycket trevligare ju fler som vill vara med och skåla de gånger det ordnas fest. Så jag lutar åt en uppfriskande pilsner eller lager med mycket karaktär, gärna med svenska ingredienser. Därför tar jag Svensk Malt från Remmarlöv Gårdsbryggeri. Ett gott och säkert kort när ryssen knackar på dörren.
Om du var tvungen att ”förinta” en ölstil som aldrig mer fick bryggas (eller drickas) – vilken hade du då valt?
– Jag hade klarat mig bra utan alla typer av berliner weisse som ska smaka paj eller godis.
Berätta om ett extra minnesvärt bryggeribesök från tiden när ölintresset fortfarande var i sin linda.
– Någon gång i slutet av 1990-talet besökte jag Brouwerij De Halve Maan, ett bryggeri som ligger mitt i centrum av Brygge. Det var allra första gången jag var på ett bryggeri, så mitt kvarstående intryck blev att öl alltid bryggs i öppna jäskar och sedan pumpas upp till ett kylskepp på vinden. Efter visningen tog man de vindlande trapporna ner till bryggeriets bar och fick ett högt glas Straffe Hendrik att släcka törsten med. Numera bryggs tydligen ölet i en industribyggnad utanför staden och pumpas därifrån i en tre kilometer lång pipeline till baren på det gamla bryggeriet, men jag har inte varit där sedan dess.
Du får bjuda in valfri ölpersonlighet (levande eller död) på en sommarmiddag i din trädgård – vem bjuder du in, vad pratar ni om och vad äter och dricker ni?
– Då får det bli en döing. Jag skulle bjuda Abraham Robert Lorent, som i början av 1800-talet grundade Porterbryggeriet vid Klippan i Göteborg, det som senare kallades Carnegiebryggeriet. Enligt historieskrivningen var han “liten, livlig och talför”, vilket ju är en god förutsättning för en lyckad sommarmiddag. Han verkar dessutom ha levt ett väldigt intressant liv, rest och bott i flera länder och så gillade han helt uppenbart öl. Vi skulle självklart snacka om porter – men också Napoleon, Carl XIV Johan, som han träffade i Göteborg, hans resor och så Göteborg så klart. Både då och nu. Vi skulle dricka Carnegie Porter och till det äta färska havskräftor samt en chokladtårta som avslutning.
• Ps. Du prenumererar väl på Beernews nyhetsbrev? Då får du veckans alla nyheter i mejlkorgen varje måndag. Signa upp dig HÄR.
