Bryggare på jäsning - del 5

Från nybörjare till SM-guld på en lektion?

Bildspel

Bild 1 av 9

Simon demonstrerade alla moment i bryggningen.

Efter att ha bevisat att det går att brygga öl utan kunskap är det nu dags för nästa steg. Att brygga drickbar öl. Dags för att sätta sig i skolbänken igen i femte delen av Bryggare på jäsning.

Tre vindlande trappor ner Kungshöjd i Göteborg finns Simon Svensson på Njutningsfrämjandet i lokaler som ser ut som om de var gjorda för att brygga klosteröl. Eller stegla politiska fångar. Väldigt charmigt i alla fall. Simon ska lära mig och andra att brygga. Totalt är vi lite mer än ett dussin personer som ska gå på kurs.

Simon har skrivit boken ”Kreativ ölbryggning: tekniker, recept & galna idéer” tillsammans med Peter M Eronson och hållit hembryggningskurser sedan 2011. Genom åren har han lärt mer än tusen personer hur man kommer igång som hembryggare. Men hur mycket jag än letar så hittar jag inget bryggverk. Simon har inget och det är brew in a bag som gäller här.

– Hade jag börjat idag hade jag kanske köpt ett bryggverk, men nu har jag redan så mycket utrustning och jag klarar mig bra med det jag har, berättar han.

Uppgiften för dagen är att brygga en engelsk dark mild. Och inte vilken som helst. Den färdiga ölen kommer, om allt går bra, att medverka vid SM i hembryggning i maj. Och alla kursdeltagare kommer att ha bidragit till den, även om man kanske får ge Simon något mera kredd för att ha tagit fram receptet och pekat när någon annan än han själv skulle genomföra något moment…

Malten viktigast

Vi börjar med malten. Åtta maltsorter ska tryckas ner för att ge en öl med komplex maltkaraktär där humlen satt på undantag. Nästan allting görs från grunden, smakmalten, som är nästan hälften av den totala mängden, krossas med en mixer, bara basmalten är förkrossad.

– Vanligtvis behöver man inte krossa själv. De flesta bryggeributiker har utrustning så att det kan göra det i stället, säger Simon samtidigt som han överlåter krossande och mixer till en kursdeltagare för att i stället väga upp nästa maltsort.

Sen går allt åt skogen. Batteriet tar slut i vågen…  Eller kanske inte så mycket åt skogen, men det kändes i alla fall bra att shit happens även för proffs. Ett par nya batterier senare fungerar allt som det ska igen och vägen mot mästarguldet är åter öppen.

Det göttiga

När all malt är krossad hälls den ner i en biab-påse som sen sänks ner i en kylväska med hett vatten för mäskning. Eller för att beskriva det med Simons egna ord.

– Man tvättar ur det göttiga i malten!

Sen lämnar vi malten åt sitt öde i kylväskan. Isoleringen gör att mäsken inte kommer att sjunka mer än nån enstaka grad den närmaste timmen. I stället får vi en lektion i olika typer av malt. Smakprov skickas runt och vi tuggar på allt från pilsnermalt till svartmalt. Som ny på att käka malt kanske jag kan förlåtas när jag erkänner att det inte var någon kärlek vid första ögonkastet och det dröjde länge innan den brända smaken av svartmalt lämnade munnen. Men sen fick vi smaka på guldfärgat rinnande jäst malt och allt var förlåtet.

Själva bryggningen tar en mindre del av kurstiden. När inte nåt ska fyllas på i köket fyller Simon på med kunskap i stället. Om hela processen och alla möjliga och omöjliga ingredienser, varav åtminstone nån som han själv rynkar på näsan inför.

När koket går igång så tillsätts humlen. Men här höftas ingenting. Att gå på kurs betyder att man ska lära sig nya saker. Problemet med att lära sig nya saker är att det man framför allt lär sig är att det alltid finns fler saker att lära sig i en jobbig spiral av kunskap. Precis så är det med att beräkna humle efter vilken IBU man vill uppnå. Det verkade ju enkelt ända tills det ska kompliceras med att ta hänsyn till relationer med alkohol och sötma. Och sen kommer nästa humlepåse som inte har samma alfasyra och det är bara att börja om från början igen. Om inte annat är det dags att stryka ”feeling” som taktik i nästa recept.

Renlighet i fokus

För att säkerställa allas deltagande i SM får samtliga medverkande slänga i varsin humlepellet. Alla utom undertecknad som fotograferade i stället och missade chansen till 15 minutes of fame i Norrköping. Simon vann en guldmedalj förra året så det är ändå en fullt realistisk förhoppning.

När koket är klart kommer är det dags för att flytta över vörten till jäskärlet, ett moment där Simon betonar renlighet och desinfektion med en emfas som får alla närvarande bakterier att fly fältet.

– Det är nu man kan förstöra en öl fullständigt. Slarva med renligheten och ölet kommer att smaka katastrof, säger han.

Already learned by doing, tänker jag.

Efter nedkylning, silning och flytt avslutas processen med en skvätt jäst. Om någon månad får deltagarna ett smakprov på det de presterat och inte så långt efter det är det hembryggar-SM.

– Då står vi där som mästare, säger Simon.

Kursen vänder sig främst till rena nybörjare. Efter tre bryggningar kunde jag redan en del, annat var nytt eller redan glömt. Sen fick jag ju se att ryktet om att det går att brygga öl utan bryggverk är sant. Och dessutom rätt smidigt.

De fem vanligaste nybörjarmisstagen, enligt Simon

  • För varm vört när jästen tillsätts
  • För lite jäst
  • För dålig jäst
  • Oxidering
  • Dålig rengöring

Bryggare på jäsning:

Del 1: Hembryggning, kan det vara så svårt?

Del 2: Nybryggare kunde ha gått på pumpen

Del 3: Väldoftande misslyckande om inget annat

Del 4: Inte så smart att börja med bryggverk

Del 5: Från nybörjare till SM-guld på en lektion?

Nästa avsnitt: Så vad tycker domarna om resultatet av första bryggningen?

 

ANNONS

ANNONS

Dela artikeln Från nybörjare till SM-guld på en lektion?

mm

Peter Lindh

Gillar IPA. Och DIPA. Och SIPA.

Visa kommentarer