Stora kontraster vid besök på Westmalle

Bildspel

Bild 1 av 13

Exportchefen Manu Pauwels lockar med något så ovanligt som Westmalle Tripel direkt från tank på bryggeriet.


 

Ett supermodernt bryggeri och en gammal livsstil. Det blir stora kontraster under ett besök på trappistbryggeriet Westmalle i Belgien.

Det är inte ofta som det erbjuds rundturer i bryggeriet hos Westmalle i Belgien. Men Beernews fick en lång rundtur såväl på klosterområdet som i bryggeriet där det bryggs 13 miljoner liter per år av de klassiska ölen Westmalle Dubbel och Westmalle Tripel.
– Vi gör aldrig reklam och vi tar alltid samma pris av alla kunder, säger bryggeriets vd Philippe van Assche.
Han har förstås en hel del att säga till om, men den verkliga makten finns fortfarande hos munkarna. De sitter i styrelsen och det kan vara en utmaning att försöka få till förändringar eller moderniseringar. I dag finns 35 munkar i Westmalles kloster och det är de själva som utser sina representanter i styrelsen och vem som ska vara abott.
– Vi har pratat om att göra nya öl i bland, men munkarna tycker om sina traditioner. Dom vill göra öl och mat för att klara sig och för att kunna bidra till välgörenhet, säger van Assche.

Kloster från 1900
De första munkarna kom till området vid Westmalle 1794, då man flydde från den franska revolutionen. Klostret uppfördes runt år 1900.
Att det finns en tradition av stark öl i Belgien lär hänga i hop med att staten 1919 förbjöd barer att sälja starksprit. Då började det att bryggas starkare öl runt om i landet. Westmalle Tripel bryggdes för första gången 1934.
– Den togs fram för at man firade att man då hade fått ett nytt bryggeri, säger exportansvarige Manu Pauwels.
Westmalle får förstås många att tänka på öl, men innan vi kommer till bryggeriet går vi igenom ett helt självförsörjande litet samhälle. En vacker och stämningsfull mässa får vi besöka och därefter bär det av till farmen där det finns massor med djur som alla bidrar till att livet rullar på innanför klostrets murar.
Den egna osten är man stolt över och den finns med tre olika lagringstider. Den säljs till allmänheten.
– Vi producerar cirka 40 ton ost på ett år och det är inte så mycket, säger Pauwels.
När det gäller ölet och bryggeriet blir det en tydlig kontrast mot den övriga verksamheten. Medan allt annat sker långsamt och påminner om gamla tider, så är det bryggeriet riktigt modernt. Här bryggs 13 miljoner liter öl varje år.
– Vår öl är mycket populär, inte minst här i Belgien, säger Pauwels.

Ingen stor export
Faktiskt går bara 30 procent på export och den mesta av exporten går till Holland, som bara ligger tre mil bort. Mindre än en procent av produktionen går till USA.
Det jobbar inga munkar i bryggeriet, utan där finns personer anställda. Men även om kontrasten mellan bryggeriet och övrig verksamhet är stor, så finns munkarnas tänk och omtänksamhet med här också.
När det för en tid sedan skulle installeras en ny tapplina så köptes det en anläggning med mer kapacitet än vad som behövdes. Detta för att munkarna inte ville att någon av de anställda skulle behöva jobba över.
En viktig del för Westmalles öl är att det efterjäser på flaska. En stor källare som alltid håller 20 grader är full med flaskor som väntar på att vara redo för distribution.

Tripel från tank
Under rundvandringen får vi se att det gamla bryggverket i koppar fortfarande finns kvar, men det används inte längre. I stället bryggs all öl på det nya och effektivare bryggverket bara några timmar bort.
En upplevelse var också att få prova Westmalle Tripel direkt på tank. En mycket god öl som verkligen skiljer sig från de eftersätta flaskor som köps i vanliga fall.
Flaskningen av all öl sker i princip automatiskt och det finns förarlösa truckar som automatiskt transporterar pallar med öl till källaren där det ska efterjäsas.
Bara två-tre procent av Westmalle Dubbel hamnar på fat, och Westmalle Tripel säljs bara på flaska.

En tredje öl
Det ska väl tilläggas också att det faktiskt bryggs även en tredje öl på Westmalle. Deras Extra, en snällare öl på 4,8 procent, bryggs två gånger per år.
– Vi har pratat om att göra den oftare, men munkarna ville inte kommersialisera den. Men den finns att köpa på bryggeriet varje fredag, berättar Pauwels.
Det viktiga är alltså inte att tjäna mycket pengar, utan att kunna driva klostret och kunna bidra till välgörenhet. Men frågan är vad munkarna själva tycker om att deras öl får uppmärksamhet över hela världen.

– De är stolta över sina öl, men också lite generade. De vill egentligen inte alls ha den här uppmärksamheten, säger Pauwels.

ANNONS

ANNONS

Dela artikeln Stora kontraster vid besök på Westmalle

mm

Ronny Karlsson

Gillar de flesta ölstilar, men väljer allra helst en imperial stout.

Visa kommentarer