Nyheter

Professor: Sänk alkoholskatten i Skåne

Lägre skatter för alkohol i Skåne, det vill professorn Jerker Holm vid Lunds Universitet ha. Foto: Systembolaget

Sänk skatten på alkohol i södra Sverige för att minska gränshandeln. Det förslaget kommer från en professor i nationalekonomi.

Det är Jerker Holm, professor på nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, som i ett debattinlägg i Sydsvenskan tar upp tanken på en differentierad alkoholskatt.

– Oavsett om målet är att reducera konsumtionen av folkhälsoskäl eller att säkra skatteintäkter säger ekonomisk teori att optimal prissättning ska ta hänsyn till marknaders priskänslighet. Följs denna princip bör Systembolaget sätta olika priser på olika geografiska platser så att kunder med närhet till lägre priser utomlands möter något lägre priser på Systembolaget än andra kunder, skriver han i Sydsvenskan.

Som skäl tar han upp gränshandeln. Under pandemin har den minskat kraftigt. När gränserna stängdes andra kvartalet 2020 ökade försäljningen på Systembolaget i Skåne med runt 50 procent.

Men med en skattesänkning i Skåne skulle man få skåningarna att stanna hemma även utan stängda gränser, anser han.

– Det bör betonas att geografisk prisdifferentiering inte behöver ge en genomsnittlig sänkning av alkoholpriserna i Sverige eller att priserna någonstans ska vara lika låga som i utlandet. Vidare, bör prisdifferentieringen vara måttlig för att motverka alkoholinköpsresor inom landet, fortsätter han.

Han medger att sänkta priser på alkohol kommer att få högre alkoholkonsumtion och större folkhälsoproblem, men menar att det är något som redan hänt.

– Sannolikt på grund av privatinförseln. Sverige kan inte flytta på Danmark eller Tyskland och bestämmer inte över deras alkoholskatter utan måste arbeta långsiktigt med de medel som står till buds, exempelvis genom att verka för enhetliga alkoholskatter inom EU, insatser mot smuggling och langning med mera, skriver Jerker Holm.

– Dessutom kräver inte geografisk prisdifferentiering lägre priser jämfört med de nuvarande utan exempelvis att framtida prishöjningar differentieras efter att frågan utretts.

Läs debattartikeln här