Per skrev bok om den klassiska ölflaskan

Bildspel

Bild 3 av 3

Boken om returflaskan har tagit flera år att skriva.

Returflaskan har en lång och intressant historia. Nu har Per Henriksson kartlagt de olika tillverkarna och skrivit en bok om flaskans historia.

Returflaskor var länge den givna förpackningen för den mesta av läsken och ölen som producerades i Sverige. Varje glasbruk hade sin egen märkning på flaskorna och så är det fortfarande. Linköpingsbon Per Henriksson har intresserat sig för returflaskans historia och samlar dessutom på flaskor.
– De flesta samlar på handblåsta flaskor som var vanliga fram till 1920-talet, men redan på 1910-talet började de största tillverkarna med maskinblåsning, berättar Henriksson.
Hans eget fokus ligger även på yngre flaskor och framför allt då märkningen som berättar en hel del om flaskans ursprung.
– När den standardiserade ölflaskan började användas på 1880-talet skulle det framgå på flaskan vilket glasbruk som tillverkat flaskan. Oftast ses en bokstav på halsen. Från och med år 1900 skulle även flaskan märkas med tillverkningsåret. Detta ändrades år 1922. Man började då använda en bokstav för årtalet. A var bokstaven för 1922 och så fortsatte det fram till 1940-talet, säger Henriksson.
Länge var flaskorna ofärgade eller bruna, men 1949 var det premiär för den olivgröna flaskan. Än i dag märks flaskorna även om placeringen har förändrats. I början gjordes märkningen på halsen, den har gjorts i botten på flaskorna och nu görs den nertill på sidan.

– I dag är det bara Limmared som gör ölflaskor i Sverige, säger Henriksson.

Hans bok sträcker sig från 1930, då flaskan fick dagens utformning av mynning som är anpassad för kronkork, och hela vägen fram till nutid. Där kan konstateras att returflaskan fått se sig omsprungen av andra förpackningar.
– Det var returflaskan som gällde fram till slutet av 50-talet. Under 2018 var det till exempel bara sju procent av ölvolymen som tappades på returglas.
Att skriva boken har tagit några år, och givetvis har det krävts en hel del efterforskningar för att hitta rätt bland märkningar och olika glasbruk. Det var även ganska vanligt med utlandstillverkade flaskor av svensk standardmodell på den svenska marknaden.
– Det har tagit några år att göra boken. Jag har varit en hel del på Kungliga biblioteket i Stockholm och har även fått tips av andra samlare. Boken handlar om historien om 33 cl-returflaskor men också om vad som är känt om tillverkningen av denna flasktyp hos varje glasbruk.
I hans samling hemma finns runt 2000 flaskor. Per Henriksson är på jakt efter mer uppgifter om importerade flaskor fyllda med öl.
– Jag är nyfiken på vilka tyska och holländska bryggerier öl som för sin export av öl till Sverige använt sig av 33 cl-standardflaskor av svensk modell men som tillverkats av lokala glasbruk.