Premiumcider, cider eller ciderbaserad dryck – så kan vi snart komma att skilja på cider med antingen högt eller lågt fruktinnehåll. EU-kommissionen har presenterat ett nytt förslag till en gemensam handelsordning, och den här gången har man tagit hänsyn till hela den ciderbredd som finns i Sverige. Förslaget får de små ciderproducenterna att jubla, samtidigt som även de stora är nöjda.
I över tio år har en gemensam handelsordning för europeisk cider diskuterats, med målet att hitta en lägstanivå för fruktinnehåll i det som får kallas cider. I väntan på den har det varit upp till varje EU-land att sätta sina egna ciderdefinitioner. I Sverige ligger fruktgränsen på 15 procent, i linje med vad många av storbryggeriernas storsäljande varumärken, som Rekorderlig, Kopparberg och Briska, innehåller. För de mindre ciderproducenterna, som gör cider med mer traditionella metoder och på 100 procent frukt, har det varit svårt att verka under samma förutsättningar – framförallt på Systembolaget.
Att kunna särskilja dryckerna är en av anledningarna till att EU-kommissionen vill hitta en gemensam hållning. Man menar att två så olika drycker som marknadsförs under samma namn kan anses vilseledande. För drygt ett år sedan presenterade kommissionen sitt första förslag, med ett fruktinnehåll på 50 procent, vilket i praktiken skulle innebära att en viktig svensk exportprodukt inte längre skulle kunna säljas under sina nuvarande namn. Det fick både branschorganisationen Sveriges Bryggerier och enskilda producenter att reagera starkt.
Samtidigt kände sig Sveriges mindre ciderproducenter, som skulle ha gynnats av förslaget, bortglömda i diskussionen – inte minst när de starka reaktionerna verkade få kommissionen att dra tillbaka juicekraven och ersätta dem med frivilliga kvalitetsbeteckningar.
I somras besökte därför representanter för Sveriges must- och ciderproducenter, branschorganisationen som samlar producenter som arbetar uteslutande med frukt, kommissionen i Bryssel och tryckte särskilt på vikten av att hitta en lösning som är genomförbar för båda parter.
– Efter många turer och mycket lobbyarbete har vi, tillsammans med LRF, lyckats övertyga kommissionen om betydelsen av att all cider inkluderas i förslaget, även den med lågt fruktinnehåll, säger Lena Ryberg-Ericsson på Sveriges must- och ciderproducenter.
För två veckor sedan återkom kommissionen med ett nytt utkast, ett så kallat ”non-paper”, där dryckerna kategoriseras i tre nivåer med stigande kvalitetskrav på innehållet: ”ciderbaserad dryck”, ”cider” och ”premiumcider”. Nytt är också att juiceinnehållet ska deklareras på etiketten samt kopplas till alkoholhalten, vilket i praktiken höjer den lägsta nivån för frukt i Sverige – åtminstone något.
För att få kalla en dryck med fem volymprocent alkohol för ”cider” skulle det enligt utkastet krävas ett juiceinnehåll på cirka 50 procent. För att få kalla den ”ciderbaserad dryck” skulle det krävas cirka 20 procent juice vid motsvarande alkoholhalt. För ”premiumcider” föreslås 75 procent juice.
Fram till den sista februari har alla parter möjlighet att skicka in skriftliga förbättringsförslag till den föreslagna ordningen. Med anledning av detta bjöd Livsmedelsverket in till ett samtal där bland andra branschorganisationerna, stora och små producenter, LRF, Systembolaget och Livsmedelsföretagen deltog i fredags.
– Det var verkligen ett stort intresse, och utifrån mötet tycks det som att alla parter nu ser behov av en gemensam handelsnorm. Och det förslag som ligger tycks vara en bra utgångspunkt att slipa vidare utifrån, säger Jens Heed, samordnare för Livsmedelsstrategin 2.0 på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Och just den gemensamma synen på behovet av en EU-reglering var mötets stora nyhet.
– Vi uppskattar att Livsmedelsverket bjuder in till dialog i frågor som är viktiga för svensk export. Vad jag uppfattade fanns enighet bland såväl stora som små tillverkare om att en handelsnorm är önskvärd. Att den regulatoriska osäkerheten undanröjs och att våra ciderproducenter får klarare marknadsförutsättningar är positivt. Då kan de ägna sig åt sin verksamhet och producera uppskattade drycker, säger Kajta Werner, kommunikationschef på Sveriges Bryggerier.
Lena Ryberg-Ericsson från den andra branschorganisationen, Svenska must- och ciderproducenter, ser förslaget som en stor vinst:
– Vi är inte helt framme i den här frågan än, men dagen är värd att minnas som en seger för konsumenttrygghet, svensk dryck, innovation och fruktnäring.
I den stundande feedbackrundan hoppas Sveriges must- och ciderproducenter nu kunna få till ännu högre krav för den nivå som föreslås kallas premium. Förslaget, som det ser ut nu, innehåller också flera frivilliga beteckningar samt att cider – utöver juice – får innehålla socker, vatten, aromer och tillsatser. Där vill man se en tydligare skillnad.
– Det handlar främst om att musten ska vara färsk och att aromer och andra tillsatser inte ska förekomma. I cider och ciderbaserad dryck, eller ”cider beverage” som Sveriges Bryggerier hellre ser att den heter, kan man använda tillsatser, vatten och socker i olika mängder, säger Lena Ryberg-Ericsson.
Här har hon också stöd av Björn Bernhardson på Äkta Vara.
– Framför allt vill vi, liksom många producenter av hantverkscider, ha hårdare krav för ”premiumcider”, så att det blir en tydligare kvalitetsskillnad. Exempelvis tycker vi inte att socker borde få tillsättas vid jäsningen, att juicen inte ska få komma från koncentrat och att vare sig arom- eller färgämnen borde få tillsättas i sådan cider. Ur konsumentens synvinkel är det också mycket välkommet att juiceandelen deklareras. I dag är det hopplöst att veta vad man får när man köper cider, säger han.
Slutligen lyftes förslaget som positivt utifrån den svenska livsmedelsstrategin 2.0, där det tydligt framgår att vi ska öka den svenska livsmedelsproduktionen.
– Som i det här fallet, när det finns befintlig råvara som vi ibland inte ens drar nytta av, så är det helt klart i livsmedelsstrategins riktning att få till en lösning där svenska intressen tas tillvara och produktionen gynnas, säger Jens Heed.
Det välkomnas av Svenska must- och ciderproducenter.
– Att regeringen sedan följer den inslagna vägen mot Livsmedelsstrategin 2.0 är otroligt skönt för oss som jobbar i de gröna näringarna – och inte bara för oss i näringen, den dag beredskapen behövs som mest, säger Lena Ryberg-Ericsson och avslutar:
– Det som förvånade mig var inte bara antalet deltagare på mötet utan även det stora bifall som förslaget fick. Det är otroligt skönt att känna att vi äntligen har hittat en gemensam väg framåt. Att konsumenten kan göra medvetna val är en självklarhet – men det är inte möjligt utan tydlig märkning.
Nästa steg i processen är nu att kommissionen ska presentera ett riktigt förslag, vilket förväntas bli redan i april.
–
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
