Josefs burkar kan bli ett eget ölmuseum

Bildspel

Bild 8 av 11

Den här burken är från Serbien och är tillverkad precis när Serbien blev en egen nation.


 

Han började att samla redan som tioåring. I dagsläget har han 13 000 ölburkar och är ordförande i Sveriges Ölburksamlares förening. Nu planerar Josef Hornjak att starta sitt eget museum.

Intresset för att samla ölburkar började redan i tioårsåldern när han bodde utanför Halmstad.
– Vi cyklade runt och plockade burkar på rastplatser och i diken. Jag har nog alltid varit en samlare, säger Hornjak.
Ganska tidigt fick han kontakt med en amerikansk förening för ölburkssamlare och de började att skicka burkar över Atlanten.
– Jag skickade 100 burkar och fick 100 burkar. Det kostade inte så mycket att skicka på den tiden.

Intresset höll sedan i sig tills han träffade sin fru. Då hade han runt 3000 olika ölburkar, men mellan åren 1986 och 1991 hade han en paus från samlandet.

– Men så träffade jag en gammal samlarkompis i Ungern och då tog det fart igen. Jag har sålt av en del burkar genom åren, bland annat när min far gick bort. Jag har inte räknat exakt hur många jag har nu men det ligger runt 13 000, säger han.

Mycket kunskap
Samlandet har också förstås gett en hel del kunskap om burkar. Josef Hornjak kan berätta om det mesta.
– 1955 kom den första svenska burken. Den kom från S:t Eriks som sedan blev en del av Pripps. De första gick på export med Amerikabåtarna.
1965 kom sedan mellanölet och då lanserades också nya burkar med den klassiska ringöppningen. Mellanölet förbjöds 1977, men nästa stora förändring för burken kom 1982. Så långt hade alla burkar varit tillverkade i plåt, men nu lanserades aluminiumburken.

Burkarna får han tag i på olika sätt. Han köper en del via Systembolaget och får tag på en del burkar via bryggerier. Ett slags byteshandel mellan samlare ger också nya burkar.

– Jag har burkar på ingång från bland annat Norge och Island. Jag försöker få tag på flera burkar av varje så att jag ska spara en och byta en.

Populärt igen
På senare år har ölburken vuxit i popularitet igen och flera nya bryggerier har satsat på att ha sin öl på burk.
– Beerbliotek är en favorit för mig, jag brukar åka till deras provsmakningsbar. De gör väldigt fina burkar. Det är kul att det kommer nya motiv och även nya smaker på öl, säger Hornjak.
Det är inte ovanligt att priserna skjuter i höjden när det handlar om rariteter som samlare gärna vill ha. Sådana exempel finns också när det gäller ölburkar.
– Jag vet att en burk såldes för 13000 kronor en gång. Det var två personer som båda väldigt gärna ville ha den burken. Men så mycket tycker jag aldrig att det kan bli värt, säger Hornjak.
Hans samlande har tagit honom ut på en hel del resor. Varje år åker han till Danmark för att jaga burkar på den danska marknaden.
– Familjen brukar tycka att jag blir som ett barn på julafton då, säger han med ett skratt.
Han hade faktiskt under en tid också planer på att åka till Svalbard. Ett bryggeri där började nämligen med burkar.
– Det var ganska nära. Men nu finns den ölen på Vinmonopolet och då har den inte alls samma värde längre.

Skrek av lycka
Men den mest spännande resan gjordes till Seychellerna. Josef Hornjak säger att en del familjeresor kanske styrts lite av var det kan finnas spännande burkar. Resan till Seychellerna var en sådan. Han hade hört talas om ett bryggeri där som använde burkar och det lockade den inbitne samlaren.
Väl på plats visade det sig att bryggeriet bara använt burkar under en kort period medan man bytte ut sin flaskningsutrustning. Han fick därmed lämna bryggeriet utan sin efterlängtade burk, men ett par dagar seande hände det minst sagt oväntade.
Under en joggingtur såg han en burk i ett dike, stannade och plockade upp den. Gissa vilken burk det var.
– Det var verkligen julafton. Det var tur att ingen annan var där då, för jag skrek högt av lycka, berättar Hornjak.

Plan för museum
I dagsläget är många av burkarna nedpackade, men det finns en plan för hur han ska kunna visa upp hela sin samling. Han planerar nämligen att skapa ett litet museum i hemmet i Äspered utanför Borås.
– Jag har tänkt en del på det. Det kommer att bli mycket jobb men jag ska sätta i gång med det. Sedan får vi se i vilken utsträckning det blir. Jag tycker att samlandet är en kulturgärning, inte minst för det lokala här runt Borås.
Äspered blir också samlingsplats när föreningen Svenska Ölburkssamlare anordnar bytesdag i maj. Under en helg kommer då 50-60 personer för att byta burkar, fixa grillkvällar och förmodligen också berätta en och annan anekdot om hur de jagat burkar.
– Det brukar vara trevliga kvällar, det finns möjlighet till övernattning också, säger Hornjak.
Samlandet har genom nästan hela livet varit en viktig bit för Josef Hornjak. Det har gett honom många vänner och tagit honom på resor till platser han kanske inte hade besökt annars. Och det här med att sluta har han lagt undan en gång för alla.
– Det är svårt att sluta, jag kommer säkert att fortsätta. Fast i bland undrar man vad man håller på med.