Wilbert tvingas lägga ner sitt bryggeri

Wilbert Duijvensteijn grundade Den bryggande holländaren, men tvingas nu se sitt verk försvinna. Foto: Privatbild

Den bryggande holländaren Wilbert Duijvensteijn har fått ge upp. Pandemin och Systembolagets stelbenthet blev för mycket, säger han.

Bryggeriet Den Bryggande Holländaren tvingas lägga ner verksamheten och utrustningen säljs nu på auktion. När Beernews frågade om vi kunde ställa några frågor, fick vi ett långt svar tillbaka med rubriken: ”Bättre att ha bryggt och förlorat än att aldrig ha bryggt”.

Vi väljer att publicera Wilberts svar i sin helhet, om än översatt från engelska till svenska.

”Det var antagligen naivt att tro att jag skulle kunna klara av det ensam till att börja med. När jag och Theresa startade bryggeriet för sex års en, så visste vi att det skulle bli tufft att få det lönsamt, speciellt när Systembolagets regler ändrades så att vi bara fick en butik.

Men det var okej. Theresa hade sitt jobb och jag hade något fantastiskt att arbeta med bara några minuters promenad från våra barns skola.

Att bli en del av hantverksölsbranschen gav mig ett nytt liv. Att ständigt ta fram nya smaker, designa etiketter, åka på festivaler och organisera bryggarkurser och provsmakningar. Jag älskade det och eftersom vi fanns på en sådan fantastisk plats och det talades om den här ”gårdsförsäljningen” var vi väldigt positiva om framtiden.

Varje år kom vi in en ny butik hos Systembolaget och varje år gick försäljningen upp, och strax innan pandemin betalade vi det ett sista på utrustningen.

Då trodde jag faktiskt att hårt arbete skulle resultera i en del pengar också – jippie! Men sen slog corona till och jag var tvungen att enbart förlita mig på försäljning via Systembolaget samtidigt som vinstmarginalen på varje på varje flaska såld där är väldigt låg. Dessutom blir det väldigt mycket arbete för bara en person.

Men jag hankade mig fram och vi sålde mer öl, men tvingades även att skjuta fram skatten. I januari i år var vi tvungna att betala tillbaka den. Det tillsammans med ökningar på priset för råvaror, elektricitet och annat blev bara för mycket. Sen visade det sig att en del genvägar jag tagit under pandemin inte var de rätta att ta.

Vi funderade på att lägga ned redan förra året, men tyvärr missade vi det och fastnade i ytterligare tre år på hyreskontraktet.

Om Sverige inte vill förlora mer av sina underbara nya hantverksölsbranch måste det till förändringar. Jag ser många små bryggerier runt om som jobbar väldigt hårt med passion för sina produkter utan att kunna ta ut lön. Produktionskostnaderna för mindre bryggerier är mycket högre än för jättarna i ölbranschen samtidigt som skattesystemet är byggt för dem.

Samtidigt lamslår en dyr, långsam, stel och byråkratisk organisation som Systembolaget små företag och gör det svårt för dem att verka och anpassa till förändringar.

Mitt bästa tips som jag kan ge till svenskarna är: Stoppa den här galenskapen. Som ett litet bryggeri gillade jag att göra specialöl och jag behvöde faktiskt göra specialöl på grund av det högre pris som jag behövde ta ut från kunden.

En av mina favoriter var Don’t fläder yourself, ett öl bryggt med färska handplockade fläderblommor. Om jag skulle sälja det ölet via Systembolaget var jag tvungen att skicka in en offert till Systembolaget, något som man kan göra en gång i månaden. Sen är det en period på tre månader där jag skickar in prover, får etiketter godkända med mera. Så när ölet väl hamnar på hyllan så är det inte längre säsong för fläder och ölet är tre månader gammalt.

Men det är inte allt. Självklart kräver Systembolaget ett bäst före-datum på tre månader när de säljer det vilket innebär att om jag ger mitt öl ett bäst före-datum på sju månader så blir det bara en månad för mig som jag kan sälja ölet. Och vad händer om ölets bäst före-datum kort? I alla andra delar av världen kan du sälja det till ett billigare pris, men det kan inte jag när jag har med Systembolaget att göra.

Då skulle jag tvingas göra en ny streckkod för den produkten och sälja den via privatimport, vilket innebär att en kund måste fråga efter den här ”nya” produkten via ett webbformulär. Sen får jag ett meddelande från Systembolaget om att jag måste skicka in en offert. Jag måste ladda ner ett exceldokument från Systembolaget för att räkna ut kundens pris. Sen måste kunden godkänna det och jag får en order från Systembolaget som jag måste godkänna etcetera. Sen måste jag skicka ölen till Systembolagets butik, kunden får sin produkt och Systembolaget får sin del. Det här är helt vansinnigt. Säg det till nån som inte bor i Sverige, de skulle tro att du var galen.

Med ett litet bryggeri som mitt, som vill göra en massa säsongsöl så blir det komplicerat med Systembolaget. För många offerter, för många deadlines, för många offert som nekas på grund av att man fyllt i fel formulär, för mycket väntande, för mycket pengar, för mycket strunt … Systembolaget är bra på en del sätt, med det borde finnas alternativ.

Att förlora något som man byggt upp gör ont. Det gör ont att se utrustningen som jag jobbat så hårt för gå för småslantar på en auktion. Men tiden som bryggare gav mig så mycket och jag skulle göra det igen om jag kunde. Jag älskade varje minut och det är bättre att bryggt och förlorat än att aldrig ha bryggt.”