Bryggarna: Den mest överskattade ölstilen

Det går trender i öl – vissa stilar får mycket plats på hyllan, i samtalet och på Untappd. Men efter ett tag kommer alltid röster om att något är överskattat. Beernews bad tolv svenska bryggarprofiler att sticka ut hakan – vilken ölstil är egentligen mest överskattad? Och håll i er, här dissas allt från mild till neipa.

Niklas Lundgren, Apex Brewing Company:

 

– Det enkla svaret här är givetvis att ingen ölstil är överskattad – det handlar mer om hur ölentusiasterna förhåller sig till dem. Ta till exempel den här plötsliga vurmen för brittiska ölstilar som mild, bitter och golden ale. Det råder ju nästan masspsykos bland de forna iso-haze-tickers-blodhundarna. Men jag tycker generellt att flask- eller burktappade versioner av brittiska lågalko-öl är extremt överskattat. Det är öl som ska drickas på puben – inte trade:as, analyseras och drickas på någon nördig vertikalprovning hemma hos en ensamstående man med taskig skäggväxt och 3 000 plus incheckningar på Untappd. Alkoholfri öl är också överskattat. Ett helt meningslöst koncept som aldrig blir ens i närheten så gott som ett öl med alkohol. Det finns betydligt godare saker att dricka om man vill undvika berusning. Får jag lägga till att jag också avskyr ”högtidsöl”, julöl och påsköl och sånt jävla hittepå.

 

Även Olle Andersson på O/O Brewing är inne på ett av Niklas Lundgrens överskattade öl, alkoholfri öl:

 

– Jag vill gärna svara West Coast IPA med lite för mycket karamellmalt här men kommer köra på alkoholfri öl. Har ännu inte provat en alkoholfri öl som jag vill dricka två av, speciellt inte från något hantverksbryggeri. Dricker hellre en bra läsk eller bara kolsyrat vatten om jag inte kan dricka en öl. Jag förstår faktiskt inte vem som tycker det här är gott. När jag hör: “Den är faktiskt god för att vara alkoholfri” tänker jag: “Den är inte så god men den är i alla fall alkoholfri”.

 

Både Olle Andersson och Niklas Lundgren är frontfigurer för vad som har kommit att bli hantverksölens stora stark: New England / Hazy IPA. En stil som får sig en törn av flera bryggare i enkäten:

 

– Mest överskattat är New England IPA. Beror kanske mest på min ålder. Humle, humle, humle – oavsett produkt är det oftast samma. Var är malten? Sen tycker gubben att grumlig ipa inte är en ”färdig” öl. Men så har jag heller inte Spotify utan spelar vinylskivor, säger Thomas Bingebo på Oceanbryggeriet.

 

Hedda Spendrup på Omaka är inne på samma spår:

 

– Jag tycker mest överskattade är New England IPA. De är oftast otroligt obalanserade och ger en känsla av tvål på tungan. Stilen har haft så många olika trender och den ena är värre än den andra. Ta den där ”ice man pour” trenden till exempel. [Att hälla upp ett öl, oftast en neipa, ”upp till bredden”, så att glaset nästan blir överfullt – utan skumkrona. Vilket blivit en trend i huvudsak på Instagram, reds. anm.] Det tar bort så mycket kvalitet från ölet.

 

Sebastian Tornéus på Svartbergets Fjällbryggeri också: 

 

– Tråkigt, men ärligt svar: New England/Hazy IPA. Vi gör själva en hel del, och jag kan även uppskatta att dricka ett par, men vid flertalet tillfällen har vi ställt upp blindprovning av en drös av Sveriges, Europas och även USA:s topplistade neipor, och den generiska och mättade humleprofilen är slående genom alla led, oss själva inkluderade. Jag kommer säkert få halva Sveriges Haze-bros på mig på grund av den här åsikter, må så vara, men jag utmanar vem som helst att göra en blindprovning inom detta segment och komma tillbaka med doft- och smaknoteringar som har någon större nyans att bjuda på.

 

– Först tänkte jag på öltyper som jag inte är särskilt förtjust i, som pannsyrad fruktöl, milkshake IPA eller pastry stouts. Sedan på öltyper som är rätt bra i traditionella versioner men som vantolkas, som gose, eller kölsch. De förstnämnda är dock inte generellt överskattade och knappast de senare heller. Jag anser att söt disig IPA är generellt överskattad, även om jag förstår dess nytta som inkörsport för ovana öldrickare. Med söt menar jag med obalanserat låg beska, säger Patrick Holmqvist, Nyköping Brewing Company.

 

Olika varianter av kettle sour med frukt och godis eller öl med tillsatser får sig däng av flera bryggare:

 

– Pastry sour/ smoothie sour. Ett av drycken öls trumfkort är att det kan komma i så många skepnader. En av drycken öls akilleshälar är att det tillåts komma i så många skepnader. Den här stilen som ibland kan upplevas som en kapprustning om vem som kan komma så långt bort från malt och humle som möjligt säger mig inte mycket. Det är gott med bär och lösgodis, men det var väl ändå öl vi skulle dricka? Men om stilen kan hjälpa till att locka in nästa generation till hantverksöl ska det klart premieras, Fredrik Fölster på Brewski.

 

– Candy sour måste vara den mest överskattade stilen någonsin! Att röra ihop maltextrakt och dra i några essenser för att sen försöka att framställa det som nån fräck hipsteröl med hjälp av burkdesign har fan ingenting med kvalitetsöl att göra. Ridå, Nina Schultes, Snausarve Gårdsbryggeri.

 

– Allt med medikament i… vare sig det gäller Pastry stouts eller NEIPA, med laktos, aromer, kakor och skit. Jag är en förespråkare för malt, humle, jäst och vatten, möjligen frukt i för att balansera upp ett suröl, Daniel Eriksson, Halmstad Brygghus.

 

– Amber i alla dess former. Ale eller lager spelar ingen roll. Smakar lika illa. Ambermalt är djävulens påfund. Smakar bara brända popcorn, vem med någorlunda sunt fungerande smaklökar, gillar det? Och smoothie sours… bara det att kalla det öl är ju intressant i sig. Enligt svensk lagstiftning skall det för att vara en öl så ska minst 50 procent av de förjäsbara sockerarterna komma från malt. Hur många ”smoothie sour-öl” har det? När man dessutom har i banan! Jag gillar i och för sig banan, men i öl blir det bara snorslemmigt, Jessica Heidrich, Hop Notch/Waxholms Bryggeri.

 

Lagerölen har släppts in i finrummet av hantverksbryggerier de senaste åren, men det hindrar dem inte från att nämnas i enkäten:

 

– Jag kommer ju bli kölhalad för det här. Men, tjeckisk pilsner, i alla fall de som är knökfulla med diacetyl. Mest för att jag är lite bryggskadad och letar diacetyl i bryggeriet hela tiden. Hittar jag det i någon öl måste ölen ligga på tank längre och jästen städa upp. Så tjeckisk pilsner med mycket diacetyl får jag knappt i mig längre, Patrik Hellström, Bryggverket.

 

– Nu kommer jag åka på både tjära och fjädrar, men en av de mer överskattade ölstilarna i min mening är fortfarande den ljusa lagern. Även om det finns väldigt trevlig hantverkslager så hade hantverksbryggerier kommit ganska långt i arbetet med att lyfta fram många andra trevliga ölstilar. Det krävdes förvisso en del skolning av öldrickarna för att våga testa något annat än den bekanta ljusa lagern, Thomas Fransson på Malmö Brewing Co.

 

Här kommer topplistan på de mest överskattade stilarna enligt bryggarna som fick ange flera stilar, alla återges inte i texterna ovan.

 

Topp 5 – överskattade ölstilar:

  1. Pastry sour/smoothie sour/candy sour
  2. New England IPA
  3. Pastry Stout
  4. Milkshake IPA
  5. Alkoholfri öl

 

Enstaka omnämnanden:

  • Imperial Stout
  • Amber ale/lager
  • Rököl
  • Tjeckisk pilsner
  • Ljus lager
  • Dubbel/trippel ipa
  • Cold ipa
  • Brut ipa
  • Svart ipa
  • Syrlig stout
  • Mild/Bitter
  • Öl med tillsatser

 

Imorgon presenterar vi bryggarnas lista över de mest underskattade ölstilarna.