LÅNGLÄSNING UR MALTESEN: Hazy-ipa, New England eller Hazy & Juicy? Kärt barn har många namn. Så har också denna juiciga ipa-stil blivit hantverksölvärldens egen Stor stark. Även om hajpen är över lär den lättdruckna hazy-ipan vara här för att stanna.
Den är grumlig och disigt gul i färgen. Ger juiciga tropiska smaker och en obefintlig beska. Hazy-ipan har tagit ölvärlden med storm och nära nog blivit synonym med begreppet india pale ale.
– Smakmässigt är hazy extremt lättillgänglig. Den har blivit en inkörsport för folk som inte gillar beskan i vanliga öl. Ungefär som berliner weisse. Hazy-ipan har sparkat in många dörrar och lockar fortfarande nya konsumenter, säger Niklas Lundgren, vd för Apex Brewing Company i Örebro.
Något som tilltalar många är stilens karaktäristiska mjuka munkänsla, söta karaktär samt generösa humlesmaker med drag av exotiska frukter.
– Det handlar om att maxa en smak- och doftupplevelse. Hazy-ipa är sensoriskt annorlunda jämfört med andra ölstilar. Det som har skrämt bort folk från klassisk amerikansk ipa är väl den höga beskan, säger Nils Hultkranz, medgrundare av Stigbergets bryggeri i Göteborg.
Och det var faktiskt genom Stigbergets som hazy-ipan blev uppmärksammad i Sverige. Stilen är dock amerikansk och det var just på andra sidan Atlanten som den skapades, närmare bestämt i New England på norra östkusten.
Denna region innefattar sex delstater, varav Vermont brukar anges som hazy-ipans födelseplats. Där öppnade The Alchemist en bryggeribar, 2003, som emellanåt serverade Heady Topper. Det ölet brukar räknas som den första hazy-ipan och började produceras kommersiellt 2011.
Fast då förstod knappt någon vad det var frågan om. Så skulle det också dröja några år innan den började kallas för New England-ipa och bli ett fenomen, med draghjälp av hajpade bryggerier som Trillium och Tree House.
2015 togs den med i Beer Judge Certification Program, som certifierar öldomare, och blev av organisationen Brewers Association erkänd som en egen kategori först 2018. Då benämndes den ”Juicy or Hazy IPA”.
Vid det laget hade det grumliga ölet redan slagit igenom i Sverige. En av pionjärerna var Malmö Brewing Co. Under våren 2013 började man brygga ipan Canned Wheat, som med vete och rikliga mängder humle drog åt hazy-hållet. Den såldes lokalt i bryggeripuben men försvann efter en tid.
Än så länge var den större publiken inte redo för juiciga humleexplosioner.
– När vi startade O/O 2014 gjorde jag ölet 50/50, som hade många hazy-attribut. Men den gick inte hem. Och på hösten 2015 bryggde jag Narangi, men ingen uppskattade den heller. Det var frustrerande, minns Olle Andersson, en av två bakom O/O Brewing.
På den tiden arbetade han hos Stigbergets bryggeri, där även de egna sorterna tillverkades. När man fick frågan om att ta fram ett officiellt öl till GBG Beer Week kände Olle, efter motgångarna, för att provocera lite grann.
– Ölet skulle ha jättemycket humle och jag ville att det skulle heta Dankeborg. I praktiken användes grundreceptet på Narangi, med mosaic, citra och nelson sauvin, fast med vissa justeringar. Att ölet blev så pass bra berodde mycket på att Stigbergets hade bytt till ett större och modernare bryggverk. Kvaliteten gick upp, konstaterar Olle som ändå trodde att ölet skulle floppa.
Det gjorde det långt ifrån. GBG Beer Week IPA 2016 blev en stormsuccé som inte bara fick Stigbergets att slå igenom utan även satte Göteborg och hela Sverige på den internationella ölkartan. Nu var öldrickarna mogna för den nya stilen!
New England-ipa blev superhett och i USA talades det om en ”Haze Craze”. Naturligt nog ville fler vara med på tåget och snart började vart och vartannat svenskt bryggeri göra sina egna humlejuicer. Så ser det fortfarande ut, även om stilen numera kort och gott brukar kallas för Hazy.
– Den har blivit mycket folkligare. Man behöver inte längre förklara vad en hazy-ipa är för någonting. Den har blivit synonym med ipa. Många tror att det är så som en ipa smakar generellt och vet inte hur en amerikansk ipa var före haze-vågen, säger Niklas Lundgren som grundade Apex tillsammans med Daniel Gacic 2017.
Redan från början var siktet inställt på humlebomber. Man blev snabbt känt som ett hazy-bryggeri och har formligen pumpat ut nya sorter. I dag står juicig ipa för hela 85 procent av årsproduktionen på knappt 300 000 liter öl.
– Jag är inte trött på själva stilen men på allting runt omkring – fenomenet och hajpen som har varit. Bland ölnördar finns det ingenting som är så coolt att säga som att man är trött på hazy-ipa, menar Niklas och fortsätter:
– Den är fortfarande en intressant ölstil som har drivit på så många saker, från processen och humlen till metoderna och ifrågasättandet av gammal konservativ bryggning. De stora sprången har gissningsvis tagits, men jag är en processteknisk nörd som gärna vill skruva på parametrar och hela tiden förbättra ölen.
En baksida med den aldrig sinande floden av hazy-ipor är att många är generiska. De har ingenting som sticker ut och smakar i stort sett likadant. Då är det också nästan omöjligt att avgöra vilket bryggeri som har gjort ölet.
– Jag dricker gärna hazy-ipor men har blivit rädd för att prova nya. Det är många som inte är goda. De är obalanserade, har fel slags fruktighet eller saknar en udd som gör dem intressanta. Det är tråkigt när ett öl smakar likadant som de flesta andra. Och en hazy kostar rätt mycket att köpa, säger Olle Andersson och fortsätter:
– När ölen blir likriktade kan det bero på interaktionen mellan jästen och humlen. Vissa brittiska jäststammar omvandlar humleoljorna till aromämnen och tar bort humlens egen karaktär. Många hazy-ipor blir tråkiga just på grund av biotransformationen. Om ölet har noll beska försvinner udden och tydligheten, det blir bara sött. Jag gillar distinkta humlekombinationer, när man krämar ut vad humlen har att ge.
Niklas Lundgren tar vid:
– Man kan hur enkelt som helst googla fram ett standardrecept på en hazy-ipa. Använda citra och mosaic och välja någon av de lämpliga jästsorterna. Men det gäller att känna sin egen utrustning och ha koll på koktider, temperaturspann, mäskscheman och torrhumlingstekniker. De är olika för varje öl.
Vad är det då som ger hazy-ipan sin särprägel? Den mjuka fylligheten kan komma från både havre och vete medan de juiciga humlesmakerna ofta skapas genom torrhumling med citra, mosaic och nelson sauvin. Sötman beror på jästens låga utjäsningsgrad och grumligheten på proteiner från spannmålet samt på torrhumlingen och jästen. Och en hazy är förstås ofiltrerad.
– Vi har testat alla tänkbara recept. Ofta används jästsorter som New-E, London Fog eller Verdant. I princip handlar det om en brittisk ganska värdelös jäststam, som är lågpresterande. Hazy bryter mot de tyska bryggningstraditionerna vilket är kul. Lite punk, skrattar Niklas och nämner att Apex knappt använder någon havre längre och väldigt lite vete.
Han får medhåll av Olle Andersson:
– Det är inga problem att göra en hazy utan havre och vete. Bara man vet hur man gör. För att brygga en god hazy måste man lära känna jästen, veta hur den beter sig, och tajma torrhumlingen. Humlesorterna bör komplettera varandra och ge ett brett smakregister. Man får hitta sitt eget sätt att brygga på.
För O/O Brewing står hazy-ipor för en betydande del av tillverkningen. Storsäljaren är Narangi som tillsammans med Pivot Pils utgör mer än hälften av produktionen på cirka 420 000 liter per år. Detta skapar en så pass hög bryggningstakt att ölen inte hinner bli gamla.
Och just åldrande är ett stort problem i hazy-världen. Torrhumling ger flyktiga aromer och smakerna avtar relativt snabbt. Den stora fienden är oxidation, när drycken bryts ned av syre, och många betraktar hazy-ipor som färsköl som ska drickas tätt inpå tappningen.
– Under produktionen sker den största enskilda syreupptagningen vid själva burkningen. Där mäter vi den i miljarddelar av volymen. Om vi har lyckats med processen och gjort ett bra öl med minimal syreupptagning håller det sig fräscht i några månader. Det är som allra godast efter två veckor i burken och därefter dalar smakerna långsamt. Det händer inte så mycket på ett tag, men efter tre månader börjar ölet tappa i kvalitet, beskriver Nils Hultkranz.
Liksom för Apex och O/O är hazy-iporna mycket betydelsefulla även för Stigbergets bryggeri. Man gör flera olika, men den ojämförligt största är West Coast IPA, ett juicigt öl med ett missvisande namn som i folkmun kallas för Måsen. Med en årsproduktion på omkring 1,35 miljoner liter är Stigbergets ett av landets allra största hantverksbryggerier.
Det är dock inte bara syre som kan försämra maltdrycken. Om slutprodukten inte förvaras, lagerhålls och transporteras på rätt sätt kan kvaliteten påverkas negativt.
– Har ölen förvarats kallt? Eller vid olika temperaturer? Som leverantör har man inte kontroll över det. Man vet inte om ölen har stått i ett varmt restaurangkök i en vecka, konstaterar Niklas som tycker att Apex hazy-ipor smakar som bäst när de har varit burkade i två veckor.
Kort sagt är humlebomber känsliga små väsen. Detta har utmynnat i en färskhetshysteri där hantverksöldrickare stirrar sig blinda på BBF, ölens bäst-före-datum, och ratar sorter som de tror är för gamla. Den stora skräcken är en åldrad hazy-ipa med trötta humletoner, godisaktig sötma och en baktung jolmighet.
– Det är problematiskt med färskhetsgrejen. Den är en hets. Vi försöker med alla medel förlänga ölens livstid och skulle gärna vilja ha nyckeln till längre hållbarhet. Det finns även en batch-hysteri, där folk går igång på en viss batch av ett öl och anser att den är mycket bättre än andra. Men det beteendet har lagt sig något, anser Niklas och fortsätter:
– Även hetsen efter nyheter känns mer sansad. Det är inte lika mycket hysteri längre. Under pandemin bryggde vi åtta nya öl i månaden, nu kanske det är åtta stycken i kvartalet. Dessutom har vi börjat återanvända tidigare öl och utvecklar dem. Men helst skulle jag vilja strunta i att göra många olika öl och koncentrera mig på ett enda. Och förbättra det.
Niklas tycker att kvaliteten på svenska hazy-ipor är betydligt högre än för några år sedan. Samtidigt snackas det mindre om stilen. Hos Systembolaget ökade den med sju procent, till 1,77 miljoner liter, under 2024. Där var bästsäljarna Amundsen Apocalyptic Thunder Juice, Stigbergets West Coast IPA och Oppigårds New Sweden.
– Hajpen är över. Men hazy har varit en dominerande ölstil bland hantverksbryggerier och kommer definitivt att finnas kvar. Den går förmodligen tillbaka lite och blir normaliserad, tror Nils Hultkranz.
Till skillnad från mer flyktiga stilar – som brut-ipa, milkshake-ipa och cold-ipa – har hazy fått ett betydligt bredare genomslag och blivit etablerad. Så även i USA.
Hur ser det då ut i hazyns förlovade hemland? Även efter ett decennium i rampljuset fortsätter den juiciga ipan att dominera den amerikanska hantverksölmarknaden. I åratal har den varit den största tävlingskategorin under Great American Beer Festival samt World Beer Cup och fortsätter att leva i barer och taprooms.
– Det har talats om en nedgång länge men den har inte börjat än. Marknaden är stark och många brygger fortfarande hazy-ipor. Och vår bästsäljare Hazy Little Thing är hazy, fastslår Steve Grossman, varumärkesambassadör för Sierra Nevada Brewing Company i Kalifornien.
Andra landsmän håller dock inte med:
– Hazy går nedåt. Det är min känsla. Folk har tröttnat både på det och suröl. Hazy kommer att hamna på en normal nivå och westcoast-ipa bli starkare, anser Kerrie Stacks, medgrundare av Bold Mariner Brewing Company i Virginia.
– I USA kom vi till en punkt där allting var hazy ett tag, men nu håller stilen på att stabiliseras. För oss är den ingen jättegrej. Vi har en hazy i standardsortimentet, en session-ipa som är vår tredje bäst säljande, berättar Leonard Gath, varumärkeschef för Uinta Brewing Company i Utah.
I Sverige verkar utvecklingen gå åt samma håll. Här är stilen väldigt vanlig i barer och på festivaler, samtidigt som vissa hantverksöldrickare har börjat vända den ryggen.
På Systembolagets lanseringar av TSLS, det lokala sortimentet, finns det fortfarande gott om hazy-ipor. I novembersläppet utgjorde de den största enskilda kategorin, med 20 sorter av sammanlagt 120 nya öl.
– Hazyn är definitivt här för att stanna. Och stilen är väldigt utmärkande för de små bryggerierna. De stora har haft svårt att lyckas med den och fått tänka om. Hazy-ipa bygger i grunden på en process som lutar sig mot att man är en liten aktör, slår Olle Andersson fast.
–
I SAMARBETE MED SVENSKA ÖLFRÄMJANDET. Denna artikel är hämtad från medlemstidningen Maltesen. Bli medlem idag, så får du tillgång till ölprovningar och rabatter på pubar och ölfestivaler, samtidigt som du stöttar det politiska arbetet för ett bättre Ölsverige. Gå med HÄR.
Fotnot: Denna artikel publicerades ursprungligen i Maltesen, vissa fakta kan därför vara inaktuella.
