4 alkoholpolitiska årtal att minnas

Sverige är numera fyllt med bryggerier och ölställen. Fast så har det inte alltid varit. Precis som idag så har öldrickandet, ölbryggandet och ölförsäljningen alltid varit hårt ansatt på olika sätt. Här kommer fyra viktiga händelser som gjort Sverige till ett bättre öl-land – även om det fortfarande uppenbart finns utrymme för förbättring.

I tider när domstolen slår fast att det på sociala medier inte får finnas en tallrik mat bredvid ölen, när alkoholskatten fortsätter att höjas, när frågan om gårdsförsäljning tar flera steg tillbaka och differentierad alkoholskatt bara är en flyktig småbryggardröm. Då är det bra att komma ihåg att det ibland också sker saker som är positiva för svensk ölutveckling.

 

Här kommer fyra händelser från historien vi som ölälskare gärna vill minnas.

 

1922 Alkoholförbudet som fick nej

Sveriges genom tiderna jämnaste folkomröstning var den som hölls i augusti 1922. Frågan var om alkohol skulle totalförbjudas eller inte. Nykterhetsvindarna blåste hårt, inte bara i Sverige – USA och våra grannländer Norge och Finland hade redan röstat för ett förbud. Sverige hade tidigare infört motboken som innebar stora, och orättvisa, begränsningar i alkoholinköpen och var ett tungt argument för att brännvinsproblemet redan var åtgärdat här i Sverige. Ändå blev det en oerhört jämn folkomröstning där endast några tusen röster skilde förslagen åt. Nej-sidan vann med en ynka procents övervikt vilket innebar att det inte infördes något totalförbud för alkohol. Tur vi fick ett nej – för kräftor kräfva dessa drycker.

 

1965 Mellanölets inhopp i matbutikerna

Klass IIB hette den nya skatteklass som infördes 1965. Mer känd under namnet mellanöl. Sverige skulle gå ett steg mot att avdramatisera öl och närma sig andra länder i Europa som fritt sålde starköl. Alkoholhalten sattes till 4,5 och ölet fick säljas i livsmedelsbutiker helt utan åldersbegränsning. Det sistnämnda var det som gjorde att mellanölsagan fick ett slut. Alkoholkonsumtionen bland unga ökade och mellanölet utsågs till syndabock. I efterhand kan vi konstatera att alkoholkonsumtionen bara ökade marginellt eftersom många valde mellanöl istället för sprit, men att få bort mellanölet ur matbutiken var en viktig symbolhandling för att trycka till den allt kaxigare ungdomskulturen. Det avskaffades därför 1977. Här och nu väljer vi dock att fokusera på att det under mer än tio års tid faktiskt gick att köpa hyggligt öl i svenska livsmedelsbutiker. Har det hänt en gång, så borde det kunna hända igen.

 

1995 EU-inträdet som fick monopolen på fall

Ingen kan undgå att vi idag genom Systembolaget har detaljhandelsmonopol på alkoholhaltiga drycker i Sverige. Det är det enda monopol som Sverige fick behålla när Sverige gick med i EU. Vid inträdet infördes en ny alkohollag som innebar att hela fem alkoholmonopol avskaffades. Dessa var det statliga bolaget Vin & Sprits monopol på import, export, detaljhandel och tillverkning samt Systembolagets monopol på försäljning till restauranger. Den högsta tillåtna alkoholhalten på öl om 5,6 procent avskaffades också. Alla dessa slopade monopol var en förutsättning för att det skulle kunna startas upp hantverksbryggerier i Sverige. Och det var precis det som hände. Den första vågen av nyetablerade mikrobryggerier kom redan året efter, då pionjärer som Kungsholmens Kvartersbryggeri (senare Nils Oscar), Ahlafors bryggeri och Jämtlands bryggeri började brygga öl.

 

2011 Kall mat och öl tack vare sushi-lagen

I början av 2010-talet började svenskarna att äta kall mat på restaurang. Allt fler uteställen serverade sallad, sushi eller smörgås till lunch och middag, men enligt alkohollagen var det inte riktig mat. De nya mattrenderna gjorde att det absurda i regelverket kom ut i ljuset. Därför ändrades reglerna 2011 så att restauranger kunde få serveringstillstånd utan att servera varm mat. Ändringen kallas ibland sushi-lagen efter de stora vinnare på lagändringen. Ändringen var också ett tydligt framsteg för ölkulturen. Så vem vet, kanske får framtidens svenska krögare – precis som deras utländska kollegor – större möjligheter att skapa spännande barkoncept där ölen står i centrum, utan att också behöva erbjuda förrätt, huvudrätt och efterrätt?

 

Förra veckans lista:

• 4 jazziga barley wine och musiken de tarvar

 

Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron och ta del av tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.