2025 kommer att gå till historien som året då svensk alkoholpolitik gjorde sin största kursändring på decennier. Skattelättnader för småbryggerier och gårdsförsäljning är redan verklighet. Nu vill regeringen även lätta på matkravet och ta bort kravet på att rena uteserveringar måste ha sittplatser inomhus för att få serveringstillstånd.
Efter flera stora förändringar i alkoholpolitiken gasar regeringen vidare. Nu tar man sikte på två av de mest kritiserade reglerna: matkravet och kravet på inomhusplatser för att få serveringstillstånd. Matkravet, som länge varit den mest omdiskuterade frågan, innebär att serveringar med alkohol måste erbjuda ett varierat utbud av maträtter, tillagade i eget kök – inte bara enklare tilltugg.
– Matkravet ligger som en våt filt över möjligheten att utveckla nya, fräscha krogkoncept och medför både krångel, matsvinn och onödiga kostnader, anser Erik Östman, expert på regelförenkling hos Företagarna, Sveriges största företagarorganisation.
Det andra som regeringen vill utreda är reglerna för uteserveringar, som nyligen skärpts. Enligt den nya tolkningen får krogar som enbart har uteservering och helt saknar sittplatser inomhus inte längre tillåtas att servera alkohol. Det har redan lett till att flera takbarer och andra renodlade uteserveringar fått avslag eller blivit av med sina tillstånd.
Bakgrunden till uteserveringsfrågan är en dom i Göteborgs kammarrätt 2024. Den slog fast att ett serveringsställe måste ha sittplatser inomhus för att få alkoholtillstånd. Branschorganisationen Visita menar att lagen tolkas fel och att “serveringslokal” inte behöver betyda inomhuslokal. Och regeringen håller med.
– Det är inte rimligt att vi har en lag som skiljer så mycket på om man dricker inomhus eller utomhus, sade socialminister Jakob Forssmed till TV4 när han presenterade utredningen.
Men förslaget har också mött motstånd. I en ledartext i Länstidningen Östersund menar Jenny Wennberg att regeringen fjäskar för storstadens vinsippande medelklass och krögare. Hon beskriver det som missvisande att kalla matkravet och reglerna för uteserveringar för krångel. ”Krånglet är något så fint som en solidarisk alkoholpolitik,” skriver hon, ”där de utan alkoholproblem får sin sprittillgång beskuren i solidaritet med utsatta grupper.”
Trots kritiken går regeringen vidare. En snabbspårsutredning är tillsatt och ska vara klar inom sex månader. Målet är ett enklare och mer modernt regelverk som kan öppna för fler typer av serveringskoncept.
Stora steg i svensk alkoholpolitik 2024–2026
- Februari 2024 – Regeringen presenterar ett förslag om differentierad alkoholskatt som ger skattelättnader för öl från små, oberoende bryggerier.
- April 2024 – Göteborgs kammarrätt slår fast att en serveringsverksamhet måste ha permanenta sittplatser inomhus och fungera som en traditionell restaurang för att dess uteservering ska kunna få alkoholtillstånd. Domen leder till att flera takbarer och renodlade uteserveringar nekas serveringstillstånd.
- November 2024 – Proposition om sänkt alkoholskatt lämnas till riksdagen.
- Januari 2025 – Proposition om gårdsförsäljning av alkohol presenteras och riksdagen säger ja till skattelättnader för småbryggerier.
- April 2025 – Riksdagen säger ja till gårdsförsäljning på försök i sex år.
- Juni 2025 – Gårdsförsäljning träder i kraft och regeringen meddelar att matkravet och kravet på permanenta inomhusserveringsplatser ska utredas för att förenkla serveringstillstånd.
- Juli 2025 – Skattelättnader för oberoende småbryggerier träder i kraft.
- Augusti 2025 – Regeringen startar en snabbspårsutredning om enklare serveringsregler. Den ska vara klar inom sex månader.
- 2026 – Lagändringar som lättar på matkravet och gör det enklare för utskänkningsställen med enbart uteservering att få serveringstillstånd kan träda i kraft om riksdagen säger ja.
–
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
