Ofta är det upphandlingar med städerna som styr över stadsfestivalernas dryckesutbud. Det medför att vinnarna många gånger är något av landets storbryggerier, vilket gör det svårt för lokala dryckesaktörer att synas – det har Östersund, Malmö och Karlshamn ändrat på.
En stadsfestival är en festival för staden, med kultur, musik, aktiviteter, mat och dryck, med syfte att skapa en inkluderande atmosfär som stärker gemenskapen och stadens identitet. Tre exempel på det är Storsjöyran i Östersund, Malmöfestivalen och Smakfesten i Karlshamn.
I takt med att de lokala mat- och dryckeshantverkarna blivit fler i områdena har det där också blivit allt tydligare hur svårt det varit för dem ta plats bland festligheterna, vilket kommunerna agerat på.
I Östersund finns Storsjöyran, som hör till en av landets äldsta stadsfestivaler, och som faktiskt är själva anledningen till att Jämtlands Bryggeri startade för snart 30 år sedan.
– Ja, vi startade för att ta fram ett öl till Yran, här såg man en stor potential att få sälja mycket öl till den patriotiska befolkningen i republiken Jämtland. Det givna namnet på ölen blev då Jämtlands President. Ölen finns kvar hos oss fortfarande, dock nu med den nuvarande presidenten, Eva Röse, på etiketten, berättar Anders Thelenius, vd på Jämtlands Bryggeri.
Men det blev aldrig några stora volymer. Av ekonomiska skäl fick de större bryggerierna upphandla om platsen som huvudleverantör av dryck till både Storsjöyran och det kompletterande Krogstråket som årligen pågår under tio dagar.
– Vi på Jämtlands Bryggeri har då alltid haft ett sidoavtal med Yran där vi med de storas goda minne fått leverera max 2 000 liter till de aktuella krögarna på Krogstråket, säger Anders Thelenius och fortsätter:
– Som du förstår så har det varit en försvinnande liten del av totalvolymen öl som säljs dessa dagar. Men det har ändå, genom detta, fortfarande alltid funnits ett litet inslag av lokalt öl genom åren. Besökarna har dock ofta klagat på att det lokala utbudet, i förhållande till det övriga utbudet, och det är en historisk, årlig återkommande debatt.
Inför årets festival gjordes en stor förändring. Tidigare år har lokala krögare själva stått för alla kostnader, byggen och administration, om de velat vara en del av Krogstråket, men i gengäld har de behållit intäkterna – i år gjorde man tvärtom.
– Yran tog själva ett helhetsgrepp över Krogstråket och drev allt i egen regi. De anlitade de lokala aktörer de ville ha och behövde till sin hjälp. På så sätt säkerställde de intäkterna till sig själva också, säger Anders Thelenius.
För dryckesaktörerna innebar det en stor förändring.
– Även fast Spendrups var inne på sitt sista avtalsår så erbjöd Yran oss på Jämtlands Bryggeri och Dryckesbuans (grossist för lokala jämtländska bryggerier, reds anm) att sätta upp en gemensam lång bar i det största partytältet Storan. Det tältet inreddes som ett bierhaus med lite Oktoberfestkänsla. Där erbjöd vi, till skillnad mot Spendrups, en stor variation av både fatöl och burköl. Det blev verkligen en succé och det har aldrig någonsin sålts så mycket lokalt öl på Krogstråket under Yranveckan, säger Anders Thelenius.
I Malmö är det Carlsberg som haft det senaste treårsavtalet med Malmöfestivalen som i år firade 40 år, och som med sina 1,5 miljon besökare idag är en av norra Europas största stadsfestivaler.
Carlsberg, och tidigare bryggerier, som tilldelats avropet har då levererat all dryck till serveringarna – öl, vin, cider och viss alkoholfri dryck, samt en del utrustning som till exempel kylskåp.
– När det senaste avtalet med Carlsberg löpte ut – bestämde vi i projektgruppen oss för att inte gå ut med en förnyad konkurrensutsättning, utan att för första gången istället låta alla serveringar göra sina egna inköp av alkoholhaltiga drycker, säger Jennifer Widmaier, projektledare för matinnehållet inom offentliga arrangemang för Malmö Stad.
Det är något Jennifer Widmaier har velat göra sedan hon tillträdde sin tjänst 2022.
– Jag kände redan då att den lokala förankringen saknades på dryckessidan. Det rimmade inte med mitt uppdrag och hur jag kurerade maten. Där har mitt fokus varit att visa upp Malmö och Skåne med bredd, brokighet, nostalgi, trygghet, något nytt, framtid – det vill säga en härlig mix från bland annat olika restauranger – stora som små, föreningar, mindre foodtrucks och nya aktörer som vill testa på sina idéer, säger hon och fortsätter:
– När dryckesavtalet löpte ut hade vi då chansen att göra något annat. Men utmaningen har alltid varit volymen och den stora apparat som Malmöfestivalen är. Den är oerhört komplex rent tekniskt, logistiskt samt säkerhetsmässigt – då den genomförs i ett stadsrum där människor lever och verkar.
Projektguppen sökte efter förslag på upplägg och ett av dem kom från Erik Frithiof på Hyllie Bryggeri som presenterade ”A sip of Malmö”, en jättelokal minidryckesfestival mitt på Gustav Adolfs Torg med Malmös olika dryckesproducenter.
– Förslaget var tydligt, innovativt och framförallt med rätt fokus och format, de hade förståelse för ”paketering av ett tydligt budskap”, den tekniska komplexiteten samt erfarenhet av större arrangemang och har hela tiden varit enormt lösningsorienterade och superproffsiga. Det gjorde att vårt samarbete blev så lyckat. Jag visste att det skulle falla väl ut, men resultatet var helt klart över förväntan. Det kändes som en dryckesfestival, med lite trevlig folkbildning på köpet samtidigt som det var en stor folkfest utomhus under träden, med lokal dryck som kunde kombineras med mat från världens alla hörn – verkligen en Malmödröm, säger Jennifer Widmajer.
Under festivalens åtta dagar sken solen och bjöd på riktiga sommartemperaturer. Malmös dryckesproducenter var överväldigade över intresset.
– Ölen och all annan dryck flödade, vi sålde nästan 10 000 liter öl vilket var ett väldigt välkommet tillskott i kassan. Men det gav oss också chansen att lära oss mer om Malmös dryckesutbud och våra branschkollegor. Det är inte alltid som vi får chansen att stå tillsammans med vinproducenter, destillerier och cidermakare. Dessutom är det inte svårt att förstå värdet av att kunna marknadsföra vårt och de andras varumärken på ett naturligt och avslappnat sätt inför över 1 miljon förbipasserande människor, säger Erik Frithiof.
En tredje stadsfestival som hittat en väg fram för lokalproducerad dryck är Östersjöfestivalen i Karlshamn med sin kompletterande festival ”Smakfesten”.
– Smakfesten kom till utifrån att jag tyckte att det saknades en plattform för lokal mat och dryck som kunde göra avtryck på Östersjöfestivalen. Stadsfestivaler är fulla av stora aktörer så när vi fick chansen att göra något större tog jag hjälp av Robert Andersson och Peter Johansson. Vi hade samma vision att skapa en mötesplats med fokus på lokal mat och dryck med kvalitet och hållbarhet i främsta rummet, säger Elin Sandelius som är ansvarig för konceptet.
Projektet ägs av kommunen och intresset har vuxit stadigt sedan starten 2017. Förutom barer, och olika matstationer finns också en scen som gästas av bland annat kockar, sommelierer och bryggare och där kunskap, hållbarhet och hantverk står i fokus.
– Intresset är mycket stort och ökar och folk vill betala för kvalitet. De provar och testar olika sorter och vi har skapat en möjlighet att i stor skala låta folk göra det. Här har vi också en möjlighet att sprida kunskap och få människor att göra bättre val när det gäller mat och dryck, säger Elin Sandelius och avslutar:
– Innan vi drog igång hade vi en viktig process med kommunen, innan de gick med på att vi fick servera all dryck ur riktiga glas – god kvalitetsdryck ska inte drickas ur plastglas och det har fungerat utmärkt.
–
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
