Guldöl, bryggeriavtal, ekologiskt kontra närproducerat och Systembolagets nya transportkrav. Det är bland annat vad som avhandlas när Södra Maltfabrikens Magnus Mårdberg intervjuar Coppersmiths Petri Karhukorpi i den tredje delen av Beernews nya artikelserie ”Stafetten” – där vi låter en nyfiken ölperson intervjua en annan.
”Petri har genom sitt brinnande engagemang och sin aldrig sinande törst satt Västerås på ölkartan. Han har via sitt entreprenörskap inte bara skapat bryggeriet och dess verksamhet. Han har även varit med och bidragit till att höja intresset och kunskapen om öl genom att årligen arrangera ett flertal ölfestivaler på olika platser i Sverige”
Så här startar Magnus sin intervju med Petri:
För snart tre år sedan lanserade ni ölet Westmanlands Guld som är mycket god. Hur fick ni inspiration till den och hur var responsen?
– Good Guys drog tillbaka lansering på Wermlands Guld, efter påtryckning från Spendrups. Detta läste jag om på Beernews och blev genast inspirerad att registrera Westmanlands Guld. Att skydda sitt varumärke är helt förståeligt och jag har ingen synpunkt på det, jag tyckte dock att vi här hade en öppning att testa gränserna. Fonetiskt och utseendemässigt skiljer sig både Wermlands Guld, Westmanlands Guld och Norrlands Guld så mycket att jag visste att överklagan inte skulle gå genom. Jag välkomnar alla bryggerier att lansera sina egna ”guld-öl”.
Den ekologiska produktionen minskar stadigt i Sverige. EU:s mål om att 25 procent av Sveriges jordbruksarealer ska vara ekologiskt odlade år 2030 känns avlägsna. Totalt sett har den ekologiskt odlade marken minskat med drygt 30 procent sedan toppåret 2019. Ni är ju ekologiskt certifierade – hur ser ni på situationen?
– Jag vurmar för lokalproducerat och tror att det, ur en hållbarhetsaspekt, är viktigare än ekologiskt produktion. Att frakta ekologiskt humle från Nya Zeeland känns inte hållbart bara för att kunna trycka på en eko-märkning på etiketten. Tänker man på hela kedjan, allt från utrustning och transporter, till råvara med mera, ska vara så nära producerat som möjligt, ja då gynnar det alla i vår del av världen.
Systembolaget drivs med en dispens från EU med motiveringen att skydda folkhälsan. Dispensen inkluderar vissa förpliktelser som till exempel att utländska produkter inte får diskrimineras. Man driver också hållbarhetsarbete för både människor och miljön och har en rad andra åtaganden. Merparten av Systembolagets produkter tillverkas i andra länder. Många av dessa fraktas i långa fraktled som kräver både båt- och vägtransport. Transportsektorn är den enda sektorn inom EU som ökat sina koldioxidutsläpp sedan 1990. Utrikes sjöfart har också ökat kraftigt.
Systembolaget ställer från 2027 krav på att 90 procent av de inrikes transporterna ska ske med förnybara drivmedel. Samtidigt ser vi att utsläppen av hälsofarliga partiklar ökar från transporterna oavsett drivmedel. Inrikestransporter svarar för 37 procent av Sveriges totala utsläpp av partiklar – 97 procent av dessa kommer från slitage av vägar, däck, bromsar med mera.
Tycker du att Systembolaget gör tillräckligt för att minska de hälsofarliga effekterna av transporter i form av partiklar och koldioxidutsläpp?
– För att minska utsläpp från transportsektorn är det mest effektiva sättet att förkorta transporterna. Systembolaget har ansvar och makt att minska koldioxidutsläpp. Det kan genomföras snabbt genom att minska antalet utländska produkter i kategorin där det går att ersätta med inhemska produkter. Öl är en sådan produkt där det går. Skulle svenska bryggerier premieras, skulle motkraven givetvis vara att dessa bryggerier inte exporterar öl. Svar på frågan är att Systembolaget gör saker för att minska utsläppen, men den skulle kunna effektiviseras avsevärt. I och med detta kan jag konstatera att Systembolaget inte gör tillräckligt för att minska koldioxidutsläppen.
Idag finns ju TSLS, lokalt och småskaligt-sortiment, men för de flesta mindre bryggerier räcker det inte till för att få en livskraftig verksamhet. Skulle det vara rimligt att göra det möjligt för mindre producenter att jobba mer lokalt, till exempel genom ett regionalt sortiment, och på så vis minska de farliga utsläppen från transporter tycker du?
– TSLS har varit bra och framgångsrikt, men den har inte utvecklats genom åren. Regionalt sortiment skulle absolut kunna vara nästa steg. Det tillsammans med att kraftigt begränsa det utländska sortimentet, skulle innebära minskad miljöpåverkan, ökad sysselsättning i Sverige, ökade skatteintäkter och en nationellt sundare konkurrenssituation.
Pengar skapas ju idag till nästan 99 procent av privata banker. En mindre mängd kärnprimärkapital (4,5% + lite buffertar) krävs till exempel för att skapa en miljon. Bankernas primära affärsidé är ju att skapa pengar för finansiering av olika slag – för att sedan tjäna pengar på räntan. Flera bryggerier har slagit sig in på en liknande linje där man finansierar framförallt restaurangverksamheter – dock har de inte rätt att skapa pengar på samma sätt som bankerna. Tycker du att bryggerier också skulle få möjligheten att skapa pengar?
– Ett bryggeri-AB är registrerat och godkänt för att producera, saluföra och transportera drycker. Ibland kan verksamheter även omfatta fastigheter, värdepappershandel med mera. Ett bryggeri–AB är dock inte under Finansinspektionens granskning och därmed inte ett finansinstitut – det vill säga, ett bryggeri–AB är inte en bankverksamhet.
– Det är skandal att detta fortgår i Sverige, och till och med banker rekommenderar restauranger att ta bryggerilån. Bryggerilån snedvrider konkurrensen på bryggerinäringen, restaurangnäringen och bidrar till kriminalitet och även försämrad folkhälsa. Genom att man i praktiken har (obs, inte juridiskt) tillåtit detta, har några få bryggerier en dominerande ställning på marknaden, som de också missbrukar. Sveriges största bryggerier samarbetar kollektivt på ett sätt som är konkurrensbegränsande, missbrukar marknadsmakt och missbrukar kreditmarknaden. Deras arbetsmetoder för att begränsa konkurrensen kan jämföras med kartellbildning, tycker jag.
Vissa tror att det kommer att finnas en staty av dig i Västerås om tio år? Vad tror du?
– Jag är förvånad att det måste ta ytterligare tio år innan statyn är uppe! Men jag tror ärligt att det kommer att finnas Bajen-staty på Rocklunda innan Petri Karhukorpi-statyn är klar.
–
Ps. Du prenumererar väl på Beernews nyhetsbrev? Då får du veckans alla nyheter i mejlkorgen varje måndag. Signa upp dig HÄR.
