Delade meningar om alkohol utan mat

Nyhet

Regeringen vill ändra alkohollagen så att barer och krogar ska kunna servera alkohol utan krav på matservering eller eget kök. Nu har 87 remissvar kommit in – och åsikterna går kraftigt isär.

Remissrundan om att slopa kravet på matservering och eget kök vid alkoholservering är avslutad. Totalt har 87 myndigheter, organisationer och andra instanser yttrat sig. Förslaget från regeringen innebär att serveringstillstånd inte längre ska vara kopplat till krav på lagad mat eller köksverksamhet. Målet är att anpassa lagen till dagens krogbransch och göra det lättare för företagare att starta och driva barer och restauranger.

Från näringslivet är stödet stort. Branschorganisationen Visita beskriver dagens regler som föråldrade och onödigt kostsamma. ”Kravet på matservering fungerar i praktiken som ett etableringshinder”, skriver Visita i sitt remissvar. Även Tillväxtverket är positivt och menar att ett slopat matkrav kan göra det lättare att starta nya verksamheter och samtidigt minska matsvinnet.

Att organisationen Företagarna tillstyrker förslaget kommer inte som någon överraskning – redan 2024 skrev vi om deras krav på förändringar i reglerna kring serveringstillstånd. “Matkravet är en av de mest kostnadsdrivande, innovationshämmande och samtidigt onödiga lagregler som existerar i svensk rätt. Förenklingsrådet klargör med all tydlighet vilka kostnader det rör sig om: ca 3,9 miljarder kronor per år för branschen.”, skriver de i sitt svar.

Motståndet är samtidigt starkt från flera folkhälsoinstanser. Folkhälsomyndigheten avstyrker förslaget och varnar för att fler serveringsställen utan mat kan leda till ökad alkoholkonsumtion. ”Matkravet bidrar till att begränsa både tillgänglighet och konsumtion av alkohol”, skriver myndigheten.

Den bilden delas av Socialstyrelsen och forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. De varnar för att ett slopat matkrav kan leda till fler renodlade barverksamheter där fokus enbart ligger på alkohol, med risk för högre berusningsnivåer, fler ordningsstörningar och ökade alkoholrelaterade skador.

Sveriges Kommuner och Regioner ställer sig i grunden positiva till förändringen, men pekar på att kommunerna kan behöva mer resurser för tillsyn om reglerna lättas.

Nu ska regeringen väga samman remissvaren. Därefter väntas ett färdigt lagförslag tas fram och lämnas till riksdagen under våren 2026. Om riksdagen säger ja är ambitionen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2026.


Ps. Du prenumererar väl på Beernews nyhetsbrev? Då får du veckans alla nyheter i mejlkorgen varje måndag. Signa upp dig HÄR.