Evighetskemikalierna PFAS finns i stort sett överallt omkring oss, och därmed också i de livsmedel vi konsumerar. Hur farliga PFAS-ämnena är, skiljer sig åt, men det är tydligt att det behövs mer forskning på området – också när det kommer till öl.
I slutet av april larmade Naturskyddsföreningen om extremt höga halter av PFAS-ämnet TFA i många europeiska viner. Bland värstingarna fanns bland annat Systembolagets mest sålda rödvin, franska Grand Sud Merlot, där halterna är tusen gånger högre än i vanligt svenskt kranvatten. Dessutom tycks halterna av TFA ha ökat explosionsartat sedan ungefär fem år tillbaka. Det framgår i en studie gjord i samarbete mellan europeiska miljöorganisationer inom nätverket PAN Europe.
I USA har branschorganisationen Brewers Association (BA) nyligen gått igenom en ny amerikansk studie om PFAS i öl. Den studien konstaterar att det främst är dricksvattnet som ölet bryggs av som är huvudkälla till PFAS i olika öl runt om i USA. Studien konstaterar också att omkring 18 procent av alla bryggerier i USA ligger i områden där det uppmätts PFAS i vattnet. Bland dem både stora, medelstora och små bryggerier.
Brewers Association skriver att de vanliga filtreringsmetoder som bryggerier använder kan hjälpa till och minimera PFAS-kontaminationen i ölen, förutsatt att systemen är väl underhållna. Omvänd osmos och filtrering av aktivt kol har visat sig vara förhållandevis effektivt för att ta bort PFAS-föreningar med längre kedja.
– PFAS dyker upp i allting. Öl utgör inte en större risk än ditt lokala dricksvatten, har Scott Britton på American Society of Brewing Chemists kommenterat situationen för miljö- och vetenskapspublikationen The New Lede.
Delstaten North Carolina är den som rankas högst när det kommer till PFAS-kontamination i dricksvattnet.
Evighetskemikalierna som går under samlingsnamnet PFAS (Per- och polyfluorerade alkylsubstanser) inkluderar över 4 700 industriellt framställda kemikalier. Gemensamt för dem är att de är framtagna för att de ofta har vatten-, fett- och smuts- samt bransavstötande egenskaper. Kemikalierna har använts sedan 1950-talet bland annat för att impregnera kläder, i stekpannor, i kosmetika och som brandskum. Kemikalierna bryts inte ner av den mänskliga kroppen eller naturen i stort.
Höga halter av PFAS har under senare år uppmätts i kranvatten på flera olika platser runt om i världen. I Sverige är dricksvattenskandalen i blekingska Kallinge den mest omskrivna.
Men när det kommer till PFAS och öl har det inte gjorts lika mycket forskning.
I samband med att Naturskyddsföreningen gick ut med larmet kring PFS i europeiska viner skickade Beernews en fråga om hur det såg ut med PFAS i öl.
”Öl verkar innehålla lägre halter av TFA, enligt studier (vi har inte undersökt, men finns andra studier): Ultrashort-chain perfluoroalkyl substance trifluoroacetate (TFA) in beer and tea – An unintended aqueous extraction – ScienceDirect. Sannolikt för att det krävs mindre mängd vatten för att producera öl, och det är ju framför allt vattnet som innehåller höga halter av TFA”, svarade Naturskyddsföreningens pressekreterare Lisa Persson.
Studien som pressekreteraren refererar till, från 2021, slår dock fast att malt är den ingrediens i öl som är huvudkälla för TFA (trifluorättikssyra).
Hur skadligt och nedbrytbart TFA, som är ”det minsta” ämnet som klassas som PFAS, är – är inte helt tydligt.
Som exempel skriver Naturskyddsverket på sin hemsida att ”TFA är extremt svårnedbrytbart […], skadligt för vattenlevande organismer och utreds för negativa effekter på fosterutveckling.”, medan Livsmedelsverket skriver ”TFA lagras inte i kroppen. Utifrån det vi vet i dag innebär den mängd TFA vi får i oss via mat och dricksvatten ingen risk för hälsan.” Livsmedelsverket skriver dock att det behövs ytterligare kunskap om TFA och att man följer utvärderingar på EU-nivå för att bedöma om det finns risker som måste tas om hand, exempelvis med gränser på hur mycket TFA det som mest får finnas i dricksvatten.
Nyligen beslutade svenska Livsmedelsverket att det i deras dricksvattenföreskrifter, från och med januari 2026, gäller nya gränsvärden för summan av PFAS21 (21 olika PFAS-kemikalier) på 100 nanogram/liter och summan av PFAS4 (fyra olika PFAS-kemikalier) på 4 nanogram/liter. Fram till att de nya gränsvärdena börjar gälla, januari 2026, ska vattenverk i Sverige undersöka PFAS-halter. TFA ingår varken i PFAS21 eller PFAS4.
–
Ps. Beernews är beroende av starka supporters. För 35 kronor i månaden kan du bli Beernews Patron – då får du exklusiv tillgång till podden Beernews Deluxe plus tävlingar och annat kul. Gå med HÄR.
