Så fick bryggerierna hantera förbudstiden

Bildspel

Bild 6 av 6

Ölbilarna fick nya budskap att förmedla under förbudstiden.

Glass, keramik och ost. Det var andra produkter som producerades under förbudstiden för att bryggerierna skulle överleva. Nu är det 100 år sedan det hela startade.

Det sägs att den aktiva kampen för ett nyktert Amerika började redan 1893 och med åren fick rörelsen allt mer fäste. 1919 hade man två tredjedelar av kongressen med sig och den så kallade Volsteadlagen klubbades. 16 januari 1920 infördes lagen i hela USA.

Nattvardsvin var undantaget och när det gällde öl fick den vara upp till 0,5 procent och inte heller längre kallas för öl.

Fram till 1933 gällde lagen som skulle göra USA nyktert. Men som ni vet blev det inte alls så. Den illegala smugglingen av alkohol, så kallad bootlegging, växte sig enorm och gjorde gangstrar mäktiga personer samhället. I städerna fanns svartklubbar där det gick att dricka alkohol så ett nyktert USA blev aldrig verklighet.

Denna illegala spritförsäljning gjorde personer som Al Capone stenrika, men kvaliteten på alkoholen var minst sagt varierande och ofta till och med farlig.

En ”medicin” med namnet Jamacia ginger blev också populär, då den kunde fås mot recept och var mycket alkoholstark. Myndigheterna införde en lag om att tillsätta ricinolja, så att drycken inte skulle kunna konsumeras i stora mängder. En hel del försäljare av drycken tillsatte dessutom ett mjukningsmedel som gjorde att totalt runt 35 000 personer blev förlamade eller impotenta.

För bryggerierna var detta givetvis en svår tid. Hela deras kärnverksamhet försvann och de flesta fick lägga ner. I slutet av 1910-talet rapporteras det ha funnits runt 1300 bryggerier i USA, men när förbudet försvann 1933 var det bara en handfull kvar.

Några av de överlevande bryggerierna finns kvar än i dag och flera av dom har faktiskt kvar de verksamheter som startades under 1920-talet.

Så här såg det ut på bryggerierna under 1920-talet:

Anheuser Busch

Redan 1908 beordrade Adolphus Busch sina kemister att börja jobba med alkoholfria produkter och 1916 släpptes Bevo. Den drycken blev en sådan succé att man 1918 byggde världens då största flaskningslinje. Under 1920-talet dalade sedan försäljningen och produkten försvann.

I stället lanserade man över 20 andra alkoholfria drycker, bland annat kolsyrat kaffe och teprodukter. Dessutom tillverkade man glass under ett antal år.

På den tiden hade man också en fordonsavdelning, där man tog fram campingvagnar och även fordon som kunde köras både på vägar och i vatten. Dessutom byggdes fordon som köptes bland annat av polisen som skulle använda dom i sin jakt på smugglare.

Coors

Öl förbjöds i Coors delstat Colorado redan 1916 och den tyske immigranten Adolph Coors fick tänka i nya banor. En lyckad satsning var att ge sig in i keramikbranschen. Leran i Colorado lämpade sig bra för den produktionen och man började att tillverka allt från teserviser till tändstift. CoorsTek finns fortfarande som företag och sägs dra in mer pengar än ölproduktionen.

Miller Brewing Company

Miller var nära att gå under på grund av förbudstiden. Bryggeriet var faktiskt till salu 1925, men man hittade ingen köpare. Även här satsade man på olika former av alkoholfria drycket, men framför allt överlevde Miller tack vare fastighetsförsäljningar och dessutom sålde man en hel del av de salooner man satsat på före 1920.

Pabst Brewing Company

Även hör producerades det alkoholfri dryck, men för Pabst var det framför allt osttillverkning som blev räddningen. Dessutom hyrde man ut en stor del av sina lokaler till Harley-Davidson.

Yuengling

Här var det glass som var räddningen. Deras produkter blev populära och gav tillräckligt med intäkter fram till 1933. Glassproduktionen fortsatte sedan ända fram till 1985 och förbara några år sedan växtes den faktiskt till liv igen.

Källa: History.com

ANNONS

ANNONS

Dela artikeln Så fick bryggerierna hantera förbudstiden[ess_post]

Visa kommentarer

[ajax_load_more seo="true" category="Nyheter" posts_per_page="3" post__not_in="286512"]