Nyheter

Förslag: Sänk skatten för småbryggerierna

Foto: Peter Lindh

Sveriges Oberoende Småbryggerier har tagit fram ett förslag som skulle sänka alkoholskatten för mindre bryggerier med upp till 50 procent.

En av Sveriges Oberoende Småbryggeriers kärnfrågor är kravet på differentierad alkoholskatt på öl för mindre bryggerier för att kompensera för de största bryggeriernas stordriftsfördelar. Något som har införts i alla andra EU-länder utom Litauen, Spanien och Sverige. Även i USA, Norge och Storbritannien finns den skattemodellen. Så småbryggerierna har tagit fram ett förslag för hur alkoholbeskattning av öl skulle kunna se ut i Sverige, och den baseras på hur Storbritannien löst det.

– Vi tog fram en rapport för två år sen kring det här och nu gör vi en uppdatering eftersom det har hänt saker på vägen. Antalet länder som har infört en differentierad skatt har ökat. Sen fick vi motargument förra gången vi gav ut rapporten av framför allt finansministern. Hon frågade i en interpellationsdebatt om vi ska vi sänka skatten på finölen som dricks av höginkomsttagare på Djursholm, säger Hans Skan på Sveriges Oberoende Småbryggerier.

– Så vi gjorde en enkätrunda bland våra medlemmar där vi frågade vad de skulle göra om det blev en sänkt alkoholskatt och då låg prissänkningar långt ner på priolistan. För dem handlar det om att kunna göra investeringar, överleva och växa, vilket är ganska svårt i dagsläget.

Småbryggerierna anser att konkurrensen snedvriden i Sverige. Trots att 340 hantverksbryggerier producerade nästan 3000 olika öl till Systembolaget 2020 står de bara för en procent av den totala försäljningen.

Det nya förslaget innebär att alkoholskatten sänks som mest för bryggerier som tillverkar upp till 500000 liter öl per år. Förslaget skulle innebära en sänkning av alkoholskatten med 50 procent för dem, eller drygt 1 krona per liter öl och alkoholprocent.

För bryggerier som producerar mellan en halv miljon och tre miljoner beräknas skatten i förslaget progressivt utifrån en formel där exempelvis ett bryggeri med en årsproduktion på två miljoner liter skulle hamna på ungefär 1,75 kronor per liter och alkoholprocent.

Från tre miljoner liter planar kurvan ut innan den vid sex miljoner liter i årsproduktion når standardskattesatsen på drygt 2 kronor per liter och alkoholprocent, som gäller för alla bryggerier idag.

Men vad är det då som gör just bryggeribranschen unik och i behov av kompensation för stordriftsfördelar, som andra branscher inte får?

– Det är få branscher där effekterna av stordriftsfördelar är så tydliga. Det kostar oss tre gånger mer att producera en liter öl än det gör för de största bryggerierna. Det är nåt som EU har erkänt, att det är problem för små bryggerier att etablera sig och växa eftersom det skiljer så mycket i tillverkningskostnader, säger Hans Skan.

– I Sverige tar dessutom Systembolaget mer per liter av vår öl än av de största bryggerierna, så där uppstår ännu en prisdiskrepans.

Småbryggerierna har gått igenom hur olika EU-länder löst differentierad ölskatt och kommit fram till att Danmark och Storbritannien har de bästa lösningarna. Man menar bland annat att Storbritanniens system framgångsrikt jämnar ut konkurrensvillkoren och stimulerar tillväxten av mindre bryggerier.

Men även som förslaget skulle genomföras så innebär det, som Hans Skan var inne på, inte per automatik att priset på svensk hantverksöl skulle sänkas. Många bryggeriägare jobbar i dag utan lön, skulle behöva anställa fler eller investera i produktionen.

”En skattereduktion ska först och främst ses som ett resurstillskott till verksamheten givet att försäljningspriset, inklusive skatt, hålls oförändrat. Ett sådant resurstillskott kan an- vändas på flera sätt.”, skriver man i förslaget och hänvisar till en brittisk undersökning där bryggerierna främst använder sig av resurstillskottet till att investera i ökad kapacitet.”, står det i förslaget

Sveriges Oberoende Småbryggerier tror att de svenska bryggerierna skulle följa britternas exempel och skriver att sannolikheten är 70 procent att de ökade resurserna skulle användas för investeringar i utrustning och 80 procent för att de skulle användas för investeringar i personal.

Om förslaget skulle genomföras så skulle det innebära minskade intäkter från punktskatter på öl med 69 miljoner kronor, motsvarande 4 promille av de totala punktskatteintäkterna från alkohol för staten.

I måndags bjöd föreningen in politiker till bryggerier runt om i Sverige för att presentera förslaget. Och Hans Skan är optimistisk om möjligheterna för förslaget att bli verklighet även om just den här veckan inte visade sig vara den bästa för att få kontakt med riksdagspolitiker.

– Det var synnerligen dålig tajming och det fanns andra prioriteringar, säger Hans Skan.

– Men jag tror att politikerna kommer att inse att det är viktigt för den här branschen och det kommer att kosta statskassan ganska lite i förhållande till vad kommer tillbaka i form av arbetstillfällen, stimulerad besöksnäring och annat.

Nästa steg är att lobba för förslaget på plats i riksdagen.

– Vi ska försöka samla ihop till ett möte med ledamöterna i social-, närings- och skatteutskotten för att presentera rapporten och visa hur man kan genomföra en differentierad alkoholskatt, vad effekterna av den blir och förhoppningsvis få igång en diskussion.