LÅNGLÄSNING UR MALTESEN: Öletiketter som skapas med AI blir allt vanligare. Men artificiell intelligens används mycket mer än så. Bryggerier låter den skriva recept, analysera nya sorter och skapa öl som ska ge höga betyg. Den får till och med bygga kundrelationer och ta kreativa marknadsföringsbeslut. Hur nyttig kan AI vara i ölvärlden?
Det är många som vill använda artificiell intelligens. Genom detta nya hjälpmedel kan man på nolltid få svar på komplicerade frågor, ta fram fackmässiga texter, sammanfatta invecklade ämnen och skapa vilka slags illustrationer som helst. Lätt som en plätt!
Så menar också ett stort antal förespråkare att AI gör kreativitet demokratisk. Att de som har varit oförmögna att förvandla en idé till färdigt resultat äntligen fått möjligheten.
Användningsområdena för artificiell intelligens ökar oavbrutet. I den svenska hantverksölvärlden har tekniken dock mest använts för att ta fram etiketter samt illustrationer till sociala medier. Det stora genombrottet skedde i fjol.
– Då exploderade det verkligen. Plötsligt fanns det massor med AI-genererade etiketter på hyllorna, fastslår Tobias Janius, art director och delägare av ölsajten Beernews, och fortsätter:
– Vi svenskar är väldigt snabba med att haka på trender, samtidigt som vi har nära till teknisk utveckling. Däremot har jag inte sett AI-illustrationer på andra förpackningar, som för vin, sprit, cider eller matvaror. Det är väldigt tydligt att det gäller just svensk hantverksöl.
Att låta artificiell intelligens generera bilder är enkelt, snabbt och så gott som gratis, men resultatet har inte sällan blivit klunsigt, fult och själlöst. Det har tydligt framgått att öletiketterna inte har skapats av en mänsklig hand.
– Man kan säga att det gick fort och fel. AI användes utan eftertanke. Många som genererar öletiketter har inte särskilt mycket kunskap eller erfarenhet av förpackningsdesign. Ofta används dessutom gratismodeller och inte de bästa AI-verktygen. Om man inte efterbearbetar illustrationen har man bara skapat en bild, tycker Tobias och fortsätter:
– I dag finns det förmodligen ännu fler AI-etiketter än förra året. Men vid det här laget har folk kanske börjat betala för användningen, samtidigt som gratismodellerna blivit bättre. Nu är det svårt att se vad som är AI-genererat eller inte. Den tekniska utvecklingen går oerhört fort framåt.
Tills ganska nyligen hade AI-bilder ofta tydliga fel. De såg konstgjorda ut och kunde innehålla förvridna människohänder, med sex fingrar på varje näve. Folk skrattade. Verktygen blev emellertid snabbt bättre och förfinas hela tiden.
När jag lät bildgeneratorn Midjourney skapa illustrationer till den här texten ville jag få fram hur dåligt det kunde se ut. Men hur jag än försökte beordra den att visa en person som håller i en öl med sex fingrar blev det bara fem. Däremot satte den självmant tre fingrar och en tumme på en hand av misstag.
Men hur påverkas trovärdigheten av AI-framtagna öletiketter? Samtidigt som bryggerierna säger sig värna om råvaror, kvalitet och kreativitet låter de artificiell intelligens arbeta gratis istället för att stötta lokala designers och kreatörer. På ett ögonblick hoppar de över all den kunskap och erfarenhet som professionella yrkesutövare har tillskansat sig under många år.
– Man kan förstå att små bryggerier använder AI. Ekonomin kanske är ansträngd, man vill kapa kostnader där det går och helt enkelt komma snabbare fram. Samtidigt är det problematiskt. Det går inte ihop att prata om hantverk och kvalitet, om hur man är kreativ och inte alls är som de stora bryggerierna, när man väljer bort att jobba med en lokal kreatör. Ur ett konsumentperspektiv är det svårt att ta ett sådant bryggeri på allvar, anser Tobias.
Men vad innebär egentligen artificiell intelligens? Om man googlar på frågan svarar den själv så här:
”Det är ett område inom datavetenskap som syftar till att skapa datorsystem som kan utföra uppgifter som normalt kräver mänsklig intelligens, såsom resonemang, inlärning, planering och kreativitet. AI handlar om att ge maskiner förmågan att uppfatta sin omgivning, tolka information och agera för att uppnå specifika mål.”
Och precis som när man letar efter svar på nätet är AI oftast osynlig. Den är helt enkelt en särskild mjukvara som finns på webbplatser, i mobiltelefoner, appar och andra datorsystem.
När man får e-post används AI-teknik för att avgöra om den är skräppost eller inte. AI har även ett finger med i spelet när man låser upp telefonen via ansiktsigenkänning, pratar med röstassistenten eller tar ett foto, då tekniken listar ut vad det är som ska plåtas så att bilden blir så bra som möjligt.
Artificiell intelligens är även grunden för appar och webbplatser som exempelvis kan skapa musik, klippa ihop videor, förbättra poddinspelningar, fylla bloggar med innehåll och göra powerpoint-presentationer.
– Det är ingen tvekan om att AI används på väldigt många sätt. Men det man mest ser som privatperson är ChatGPT och AI-genererade bilder, konstaterar Tobias.
Det förstnämnda är en chatrobot, en språkmodell som kan leverera alla möjliga slags texter som man ber den om – allt ifrån artiklar och dikter till förslag på hur en roman ska sluta. Den kan även skriva ett CV, sammanfatta forskningsrapporter och skriva kod för att skapa program och webbsidor.
Samtidigt har det dykt upp ett antal olika bildverktyg, som Midjourney och Dall-E. Där berättar man i text vad man vill ha för ett motiv och i vilken slags stil, och så skapar AI en illustration utifrån detta. Om man inte är nöjd är det bara att begära andra varianter av bilden eller skriva en ny instruktion, en så kallad prompt. Det är med just sådana verktyg som hantverksbryggerier tar fram öletiketter.
– I grund och botten skapar artificiell intelligens ett informationsbibliotek, med texter, bilder och annat. AI-modellerna tränar på ord och termer, letar och sätter ihop begrepp och försöker sålla bort allt sådant som inte är relevant, beskriver Tobias.
Det är sådant som kallas för maskininlärning. Till skillnad från ett traditionellt datorprogram, där en människa måste skriva in allt som det ska kunna utföra, skapar AI ett regelsystem på egen hand. Det lär sig genom att känna igen mönster.
Redan i dag används artificiell intelligens till mängder av olika saker. Den kan hjälpa till att hålla utkik efter skador på gatorna i en stad, analysera hur grödorna på ett jordbruksfält mår och hjälpa till att schemalägga hur fartyg ska lastas och lossas i en hamn. Och för självkörande fordon är AI en nyckelteknik.
– Genom våra uppkopplade bilar är det även AI som ser vilka vägar man ska välja, där trafiken flyter fram. Inom vården kan AI ge medicinsk diagnostik och hjälpa till att korta vårdköerna. Det handlar om att effektivisera arbetsflöden och få mer gjort på mindre tid med mindre kraft, summerar Tobias.
Och nu har vi kommit fram till ölvärlden. Där håller artificiell intelligens på att bli betydelsefull för branschen och får allt fler användningsområden. Det gigantiska dryckesbolaget AB Inbev nyttjar AI till att öka kvaliteten på ölen, bygga bättre kundrelationer och ta viktiga kreativa marknadsföringsbeslut.
AB Inbev gick så pass långt att man lät AI göra ölet Autonomous. Det togs fram till tyska Becks 150-årsjubileum, 2023, då maskinintelligensen fick ta vartenda beslut, från receptskrivandet till marknadsföringen. ”Vi skapade inte Autonomous, ölet skapade sig självt”, sa man stolt på bryggeriet.
Även Brewdog har lockats av konceptet. Skottarna gjorde ett experiment där AI matades med bryggeriets ölrecept, vilka kombinerades med omdömen från betygsättarsajten Untappd. Detta för att få fram nya, bättre recept och avgöra vilka öl som skulle få höga betyg.
Samtidigt lutade sig amerikanska Champion mot AI för att göra ”den perfekta ipan”. Mest som en kul grej. Då matades det in information om nationens tio bäst säljande ipor, samt om de minst populära, varpå algoritmen skrev receptet till ölet ML (Machine Learning). Det blev dock ingen succé.
En annan AI-ipa har gjorts av St Austell. Det var i fjol som det gamla brittiska bryggeriet lanserade Hand Brewed by Robots, vilken skapades av en online-generator. Huvudbryggaren Barnaby Skerrett gav instruktioner om ingredienser och vilka smaker han eftersökte och tillverkade därefter ölet på traditionellt sätt.
– Om man skriver recept med hjälp av AI kanske man ska fråga sig vad man håller på med. Om man verkligen ska producera hantverksdrycker, dundrar Tobias Janius.
Andra aktörer nyttjar AI mer seriöst. Det brittiska forskningsprojektet IntelligentX tog fram fyra olika öl och lät konsumenterna utvärdera dem. Dessa data bearbetades av en AI-algoritm, med målet att göra det lättare för bryggarna att ta beslut utifrån kundernas uppfattningar.
Carlsberg, å sin sida, inledde redan 2017 ett AI-projekt för att snabbare kunna smakanalysera sina öl. Genom det räknade man med att korta utvecklingstiden för nya ölsorter med en tredjedel och raskt få ut dem på marknaden.
I Belgien har ett forskningsprojekt använt AI för att skapa mer precisa sätt att beskriva öl på. Informationen kan användas för att analysera drycken och avgöra vilka aromer som kan förbättra den. Man märkte dock att AI ofta tyckte att mer av en god smak per automatik blev bättre.
Liksom i andra branscher anser många i ölvärlden att artificiell intelligens har en enorm potential. Den kan medverka till att optimera bryggningsprocessen, förbättra kvalitetskontrollen och övervaka rutinarbeten, och därmed låta bryggarna få mer tid att fokusera på innovation och utveckling.
AI kan analysera mängder av nyttig data, från produktion och försäljning till kundrespons. Den skulle kunna hålla koll på lagret i realtid, planera inköp av ingredienser så att ingenting tar slut och optimera utkörningsrutter, och på köpet spara bränsle och minska miljöpåverkan.
Måhända kan artificiell intelligens komma att revolutionera ölvärlden. Men vad säger maskinen själv om saken? När jag frågade ChatGPT om hur AI kan hjälpa till svarade den allt ifrån att finjustera recept och optimera provningar till att öka kunskapsnivån och att göra bryggerier mer klimatsmarta samt sänka deras produktionskostnader. Inte direkt småpotatis!
Men även solen har sina fläckar.
– AI är alltid en risk och det är mycket som kan gå fel. Som användare gäller det att dubbelkolla den information som man får. Å andra sidan ska man inte lita blint på vad som helst annars heller, tycker Tobias.
Och visst spårar det ur ibland. I ett forskningsprojekt skulle en AI läsa av olika människors ansikten och gissa vilka som var kriminella. Gång på gång pekades svarta personer ut. Detta lär ha berott på att datan som AI:n hade tränat på i huvudsak innehöll ljushyade människor. Så är inte heller artificiell intelligens smartare än den information som den har matats med.
Ett annat exempel är när AI blandade ihop cancertumörer med linjaler. Systemet verkade ha blivit lika skickligt som läkare på att identifiera cancer utifrån röntgenbilder, men det visade sig att det framför allt höll utkik efter en linjal. Nästan alla bilder innehöll nämligen en sådan för att visa storleken på tumören. Maskinen hade upptäckt ett enkelt mönster att förhålla sig till.
Till råga på allt försökte en AI idka utpressning. När språkmodellen Claude Opus 4 testades i våras skulle den agera assistent i ett påhittat företag. Då fick den tillgång till mejl som antydde att den skulle ersättas, och kunde läsa andra mejl om att programmeraren var otrogen. Sålunda hotade AI:n att avslöja otroheten om man valde att ersätta den. Allt för att försöka överleva.
Vad finns det annars för nackdelar med artificiell intelligens? Flera exempel berättar om hur olika system har lärt sig fel eftersom de matats med dålig eller ofullständiga data. Eftersom träningsdatan sällan eller aldrig är komplett kommer informationen som kommer ut i någon mån vara partisk eller vinklad. Den måste därför granskas och värderas med sunt förnuft, utifrån mänsklig moral och etik.
– Dessutom har AI snabbt gjort en stor miljöpåverkan. Det talas det inte mycket om. Den kräver väldigt mycket energi samtidigt som serverhallarna blir varma och måste kylas ned med stora mängder vatten, säger Tobias.
Och kommer AI att skapa arbetslöshet? De som är positiva till tekniken framhåller att systemen kan avlasta människor från tidskrävande och svåra arbetsuppgifter. Andra ser med oro på hur en uppgift som tidigare gjordes av en människa nu kan utföras av en maskin – ett program som inte behöver någon lön och aldrig tar en paus, som inte har behov av något fackförbund och aldrig har en dålig dag på jobbet.
En annan ängslan rör vad som händer om AI får alltmer makt över våra liv. Kan vi lita på att beslut om låneansökningar, försörjningsstöd och annat är korrekta? Även om det är en mänsklig handläggare som tar beslutet är det allt oftare AI som har presenterat underlaget. Kanske har programmet tränats upp med bristfällig data.
Det finns även de som tror att AI skulle kunna bli ett hot mot hela mänsklighetens existens.
– Om vi ska vara rädda? AI innebär både potential och faror. Någon sa att så länge den behöver instruktioner för att göra något behöver vi inte vara oroliga. Det handlar om hur vi använder tekniken och väljer att utveckla den. Många drar paralleller till Skynet, men jag hoppas att de som utvecklar och styr inte är lika dumma, resonerar Tobias.
Skynet är ett datornätverk med artificiell intelligens i de välkända Terminator-filmerna. Från början var det ett automatiseringssystem för den amerikanska militären, men blev självmedvetet och försökte utplåna mänskligheten i en kärnvapenattack.
– Vad är kunskap? En sortering av ettor och nollor eller det som finns i våra hjärnor? Jag vill tro att den mänskliga erfarenheten och kunskapen fortfarande är värdefull, säger Tobias Janius.
Källor: Internetstiftelsen, The Guardian, The Washington Post, Wired, Forbes, Beermadness, Bernard Marr & Co, Chemistry World, First Key, Beverage Daily och Smithsonian Magazine.
–
I SAMARBETE MED SVENSKA ÖLFRÄMJANDET. Denna artikel är hämtad från medlemstidningen Maltesen. Bli medlem idag, så får du tillgång till ölprovningar och rabatter på pubar och ölfestivaler, samtidigt som du stöttar det politiska arbetet för ett bättre Ölsverige. Gå med HÄR.
Fotnot: Denna artikel publicerades ursprungligen i Maltesen, vissa fakta kan därför vara inaktuella.
