Stene väljer tysk öl även på sommaren

Sommar 2018

Stene Isacsson är ölprofilen som bytte Akkurat mot Zum Franziskaner. Nu är det hans tur i vår sommarserie och ni som varit på hans nya ställe kan säkert gissa hans favoritöl.

Han har varit med i ganska många år nu, så visst har Stene Isacsson samlat på sig en hel del ölminnen. Här delar han med sig av bland annat sina bästa minne.

1. Vilket är ditt allra bästa ölminne?

– Det är svårt att välja en av alla fantastiska upplevelser man varit med om. Kanske någon av Cantillonölen vi gjort eller när vi tog fram ett speciellt öl till Iron Maidens när de hade efterfest på Akkurat. Eller kanske AW-ölen på Zum Franziskaner efter vi hade jobbat första dagen.

Men, förmodligen är det någonstans i Tyskland, England, Tjeckien eller Belgien när man sitter i solen utomhus och har precis fått in den där ölen som just då smakar som att den är världens godaste.

2. Vilket är ditt favoritbryggeri i världen? Varför tycker du det?

– Även det är svårt eftersom det finns så många bra men jag får nog säga Cantillon.

Bryggeriet är väldigt vackert, alla där är väldigt vänliga och det känns som att komma hem till sin egen familj när man hälsar på. De håller kvar vid gamla traditioner men vågar samtidigt utvecklas och är aldrig rädda för att prova galna idéer. Men oavsett hur galet det är så det alltid lambicen som skall spela första fiolen och vara mest framträdande i smaken.

3. Hur många bryggerier finns det i Sverige om tre år? Motivera ditt svar.

Hmm. Svåra frågor….

Jag tror absolut på en stor nedgång. Man har sett tecken på det under en längre tid nu.

Hobbybryggare kommer att tröttna när de inser hur mycket jobb och hur lite pengar det är i branschen. De stora fortsätter att ta andelar med hjälp av produkter som vill ge sken av att vara småskaligt hantverk. De små som kommit upp sig en bit och har utökat kapaciteten börjar nu förstå att det är svårt att göra sig av med all öl.

Så nu börjar de anamma storföretagens cut throat-mentalitet och har börjat köra över varandra för ökade intäkter. Åratal av vänskap och gemenskap offras för att få sälja lite mer öl eller inte tappa någon del. Så hela sammanhållningen bland småbryggarna håller på att förändras markant.

Flertalet oseriösa kommer också att behöva stänga när konsumenter kommer på att kvaliteten är undermålig. När ekonomin vänder så tror jag också att många konsumenter kommer att välja de billigare fabriksproducerade ölen.

Hur många finns det nu, runt 350?

Ah, jag tippar på att det kommer finnas runt 200 bryggerier om 3 år

4. Vilken är den allra bästa sommarölen? Vad gör den så bra?

Gänstaller Pils. (alla årstider)

För den perfekta balansen. För mig spelar den relativt stora kroppen och maltsötman perfekt mot beskan. Den är samtidigt väldigt ren, fräsch och råvarupräglad.

Nya världenhumlen lyser helt med sin frånvaro vilket jag tycker är fruktansvärt befriande eftersom jag är väldigt trött på de smakerna. Mäskningen gör också att det är lätt och bygga ett vackert skum vilket är visuellt attraktivt.

Det är en öl som man hela tiden vill ha en klunk till av.

5. Vem i hela världen skulle du allra helst vilja dricka en öl med?

Paul McCartney eller Jugge Hasselqvist.

Macca lär ju inte dyka upp så det får bli Jugge.

För att han är en fantastisk kompis som gjort väldigt mycket för öl både i Sverige och utomlands. Vi delar dessutom en massa minnen och åsikter.

Vi jobbar båda två väldigt mycket på varsitt håll så det brukar vara svårt att få till något.

Hur ser augusti ut för dig Jugge?

6. Vilken är den bästa ölfestival du varit på? Vad gjorde den festivalen så bra?

Jag har faktiskt aldrig varit speciellt förtjust i ölfestivaler. De är ofta omysiga att dricka öl på och jag har aldrig varit mycket för att provsmaka skvättar som det ju ofta går ut på. .

Öl kommer bäst till sin rätt när man dricker en hel i stora klunkar på en mysig lokal och därför är jag ingen frekvent festivalbesökare.

Men av de jag varit på får jag nog säga Shelton Brothers (Jag besökte den i Los Angeles 2014). Om jag skall säga något bra om festivaler så det att man möter en massa branschfolk på ett och samma ställe och på deras festivaler brukar man träffa både gamla kamrater samt nya sköningar.