Ölfatet exploderade – nära ta Mattias liv

Mattias Bratt skadades svårt när ölfatet exploderade i hans ansikte. Snart två år efter olyckan kämpar han fortfarande med rehabilitering. Kollegan Rasmus Langer har funnits med som stöd under hela resan. Foto: Ronny Karlsson.

Mattias Bratt skulle lyfta in ölfatet i en bil. Men fatet exploderade och på bråkdelar av en sekund förändrades hans liv. Snart två år efter olyckan kämpar han fortfarande med att bli helt återställd.

Det var den 4 april 2018 som olyckan var framme. Mattias Bratt drev bryggeriet Gröna Linjen på Söder i Stockholm tillsammans med Rasmus Langer och Rasmus Bergmark och den här soliga vårdagen stod det transport av öl på schemat.

Men när Mattias flyttade fatet och ställde ner det förändrades allt. Fatet exploderade rakt i hans ansikte och han har inga minnen från olyckan.

– Det hade varit en jobbig tid med mycket jobb, men den här dagen sken solen och vi kände oss peppade. Jag skulle lyfta in öl i bilen men sedan är det svart, säger Bratt om olyckan.

Smällen från explosionen blev enorm och människor som befann sig i närheten undrade vad som skedde. Kollegan Rasmus Bergmark ringde ambulans som i ilfart körde Mattias till akuten.

Där låg han nedsövd i två dygn med slangar i halsen och olyckan hade ställt till det rejält. Han slog ut en massa tänder, bröt båda käkarna, bröt näsan, fick en skallfraktur, blev döv på ena örat och har helt tappat doftsinnet. Dessutom har hans smaksinne påverkats.

– Det kunde faktiskt ha gått ännu värre. Jag kunde ha dött eller blivit blind, säger Bratt.

Men resan tillbaka har verkligen inte varit lätt. När vi ses har han genomgått en av många operationer i munnen och har svårt för att prata. Det väntar ytterligare några operationer innan allt i munnen är återställt. Käkbenen har fått byggas upp på nytt och med lite tur sköter kroppen själv om en del av rehabiliteringen.

– Smak och doft kan komma tillbaka om jag har tur.

Men det är inte bara kroppsligt som en sådan här olycka sätter spår. Det har blivit många tankar också, bland annat på hur illa det kunde ha gått.

– Jag är glad att jag lever, men det har varit mentalt piss. Jag gick hos en psykolog ganska länge och det har hjälpt. Jag blir otålig när allt har tagit sådant tid och det är estetiskt jobbigt att inte ha några tänder under så lång tid, säger Bratt.

Lokalen där man bryggde har sagts upp och verksamheten där är nedlagt. Bryggeriet lever vidare i mindre skala, där man nu brygger hos restaurangen Racamaca, där Mattias Bratt också jobbar.

– Mattias har faktiskt varit den som varit mest drivande i att vi ska fortsätta att brygga, säger Rasmus Langer.

– Det var viktigt för mig att få brygga öl igen, vi har kämpat på och bryggt på ett mindre bryggverk på 50 liter.

Det är än i dag oklart om Mattias Bratt blir helt återställd efter olyckan, om han har tur kommer smak- och luktsinne tillbaka men det finns inga garantier för det. Dessutom är hörseln på ena örat borta för gott. Men det är svårt för honom att ångra något som hände den där vårdagen.

– Jag ser inte att jag kunde ha gjort något annorlunda. Arbetsmiljöverket gjorde en utredning men vi har inte hört något därifrån på länge nu. Men det blir aldrig mer samma typ av fat för vår del, säger Bratt.